Hur ges vaccinet?

De tre första injektionerna sker ytligt i huden med en metod som inte kräver injektion med nål och ger dessutom bättre spridning av vaccinet. Dessa injektioner ges med 6 veckors mellan­rum.

Efter varje injektion leds, under bråkdelar av en sekund, några mycket kortvariga strömpulser genom det hudområde som injicerats (elektroporering). Strömmen förs via två rader av mm långa nålar som sitter 4 mm från varandra. Obehaget är mycket litet.

Tidigare djurförsök har visat att detta förfaringssätt leder till en extra stimulering av immun­försvaret så att effekten av vaccinationen förstärks. Efter drygt ett halvår ges sedan ”förstärk­ningsvaccin” med antingen ytterligare injektioner som tidigare med ”nakna” hiv-gener i kom­bination med elektroporering eller med ett vaccin där hiv-gener byggts in i ett annat virus, kokoppsvirus. Injektion av kokoppsvirus sker i muskel med vanlig injektionsnål. ”Förstärk­ningsvaccinet” ges sedan vid ytterligare ett tillfälle sex månader senare.

 Totalt 48 försöksdeltagare indelas slumpvis i 4 grupper;

  • Grupp A vaccineras i vardera överarms ytterhud vid totalt tre tillfällen med ”nakna” hiv-gener. Efter 36 respektiver 60 veckor ges en förstärkningsdos av vac­cinet med samma hiv-gener inbyggda i kokoppsvirus.
  • Grupp B får vaccinet på samma sätt som grupp A men efter varje injektion leds en kortvarig strömpuls (elektroporering) genom det hudområde som vaccinerats. Även denna grupp får två förstärknings-doser, vecka 36 och vecka 60, med kokoppsvi­rus.
  • Grupp C vaccineras som grupp B men får, istället för vaccination med kokoppsvirus, ytterligare två vaccinationer i huden med ”nakna” hiv-gener följt av elektroporering vecka 36 och 60.
  • Grupp D Vaccineras som grupp B med ett vaccin som innehåller fler olika hiv kom­ponenter. Förstärkningsdoser ges som i grupp B.

Till varje grupp A – D kommer två personer lottas till placebo (koksaltinjektioner). Varken de personer som vaccineras eller de personer som utför själva vaccineringarna känner till vilka som får vaccin respektiver placebo.

 

 

Tillbaka till Hivis startsida

Senast uppdaterad: 2009-12-07