Karpaltunnelsyndrom

Information från Handkirurgi på Södersjukhuset

Karpaltunnelsyndrom ger besvär i form av domningar och/eller stickningar i tummen, pek-, lång- och ringfingret, ofta nattetid. Här kan du läsa om orsaker, symptom och om operationen som görs på verksamhetsområde Handkirurgi på Södersjukhuset.

Vad är karpaltunnelsyndrom?

Karpaltunnelsyndrom är ett tillstånd som ger besvär i form av domningar och/eller stickningar i tummen, pek-, lång- och ringfingret, ofta nattetid. Tummens muskler kan också försvagas och man kan få värk. Besvären beror på ett tryck på nerven vid handleden. Karpaltunnelsyndrom är ett förhållandevis vanligt tillstånd, framför allt hos kvinnor.

Orsaker

Karpaltunneln är en trång kanal som ligger i handledshöjd, mellan handledens ben och ett kraftigt band vid handleden, det så kallade karpalligamentet. Genom karpaltunneln passerar medianusnerven och fingrarnas böjsenor. Vid karpaltunnelsyndrom blir medianusnerven inklämd på grund av ett förhöjt tryck i karpaltunneln. Orsaken till det förhöjda trycket är oftast oklar men i vissa fall finns ett samband med någon annan sjukdom som diabetes, reumatisk sjukdom eller en tidigare handledsskada. Trycket kan också öka i karpaltunneln vid graviditet och vid vissa ensidigt upprepade arbetsmoment.  

Symptom

Det mest typiska symptomet är att man vaknar av återkommande nattliga domningar och/eller stickningar från handleden ut i drabbade fingrar. Oftast släpper domningarna om man skakar handen och böjer och sträcker fingrarna. På grund av den minskade aktiviteten i handen och armen nattetid ökar vävnadstrycket i karpaltunneln. Utrymmet i tunneln minskar även av att handleden ofta hålls neråtböjd när man sover. Vid mer uttalade besvär blir symptomen mer konstanta med känselstörningar, domningar och fumlighetskänsla även dagtid. Värk och försvagning av tummens muskulatur kan uppstå. Symptomen kan visa sig vid vissa aktiviteter, till exempel när man håller i ett
cykelstyre, en bok eller telefonlur.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån din sjukhistoria med ovan beskrivna orsaker och symptom samt läkarens kliniska undersökning. En neurofysiologisk undersökning (elektrisk mätning av nervimpulser) kan vara till hjälp om diagnosen är tveksam.

Behandling

Behandling med en skena (ortos) nattetid som håller handleden rak, ger ofta symptomlindring. Om det inte hjälper eller om besvären är påtagliga kan det bli nödvändigt med en operation. Vid en operation delas taket på karpaltunneln i handflatan. När tunneln läker ihop blir den något vidare än från början och nerven får större utrymme.

Operationen görs vanligtvis i lokalbedövning. Blodflödet stängs av med hjälp av en manschett runt överarmen så att viktiga strukturer i handen blir synliga. Operationen tar cirka 20 minuter och i allmänhet kan du gå hem samma dag. Ett mjukt förband läggs som ska sitta till stygnen tas bort efter cirka två veckor. Fingrarna är fria och rörliga utanför förbandet och du får inget gips. Förbandet är ofta stort och det kan därför vara svårt att utföra vissa vardagliga sysslor. 

Efter operationen

Det är vanligt att fingrarna svullnar efter en handoperation. Bästa sättet att motverka och minska svullnad samt stimulera till läkning och rörlighet är att:

  • Hålla handen i högläge, i hjärthöjd, när du inte använder handen och göra ”armar uppåt sträck”.
  • Använda handen så mycket som förbandet tillåter men undvik tunga lyft.

Smärta i operationsområdet kan förekomma under några dagar. Vid behov kan du ta en värktablett för att lindra obehagen. Du bör kontakta handkirurgiska mottagningen om bandaget skaver, känns för trångt, om du får feber, har påtaglig eller långvarig värk eller svullnad som inte går tillbaka. Domningar och stickningar brukar ofta försvinna ganska snart efter operationen, men det tar längre tid om inklämningen av nerven varit påtaglig eller pågått under en längre tid. Ömhet, framförallt vid tryck mot handflatan, är ofta
ganska uttalad de första månaderna efter operationen men avtar sedan successivt. Ärret kan under de första månaderna vara rodnat, hårt och glansigt samt orsaka obehag. Ibland kan en överkänslighet för beröring uppstå över operationsärret. Det är viktigt att du ändå utsätter området för normal beröring och använder handen till lättare vardagliga sysslor. Efter sex veckor kan du belasta handen fullt.

Sjukskrivning

Sjukskrivningens längd beror på den påfrestning som arbetet innebär för handen. Vanlig sjukskrivningstid är två till fyra veckor men om man har ett manuellt lätt arbete kan man ibland arbeta redan några dagar efter operationen. Det kan dock ta längre tid tills kraften har återkommit fullt i den opererade handen.

Återbesök

Återbesök till handkirurgmottagningen sker cirka två veckor efter operationen då stygnen tas bort, antingen på sköterskemottagning eller i samband med läkarbesök. Efter det behövs vanligtvis inget förband. Du kan tvätta handen som vanligt med tvål och vatten. Håll huden ren och torr och smörj gärna med fuktighetsbevarande kräm. Om rehabilitering krävs efter operationen sker den på handkirurgklinikens Rehabiliteringsenhet. Där träffar du specialistutbildade arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

Senast uppdaterad: 2011-03-17