Forskare söker svar på astma och kronisk lungsjukdom

2017-09-06

Nu pågår en ny uppföljning av cirka 4 000 barn födda i Stockholm på 1990-talet och som idag är 22–24 år gamla. Den här gången kommer de till Södersjukhuset.

Sedan 1994 har det så kallade BAMSE-projektet följt flera tusen barn för att ta reda på hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Målet är att bromsa ökningen av sjukdomarna och att lindra dem som drabbas.

Under två år ska projektet nu undersöka och ta prover på cirka 2 500 av studiens deltagare och få enkätsvar från 3 000 deltagare kring frågor om livsstil, livskvalitet, boendemiljö och eventuella sjukdomssymtom och besvär.

– Det är oerhört värdefullt för sjukvården att deltagarna ställer upp i uppföljningen. Att de har gått från barn till unga vuxna gör det möjligt för oss att undersöka nya frågeställningar,  säger Erik Melén, forskningsgruppsledare för BAMSE-projektet och barnallergolog vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.


– Vi kan börja se vilka som inte blir av med sin allergi, sina eksem eller sin astma, och kan då titta bakåt för att se hur vi ska kunna identifiera och i tid behandla de barn som riskerar att bli kroniskt sjuka i allergirelaterade sjukdomar.

 Det är sjätte uppföljningen sedan projektet startade 1994-1996,  då drygt 4 000 ”vanliga Stockholmsbarn” i åldern 2-3 månader rekryterades till studien. Sedan dess har barnen följts upp med kliniska undersökningar och enkäter vid 1, 2, 8, 12 och 16 års ålder. Forskarna har letat efter samband och orsaker till allergirelaterade sjukdomar som astma, eksem, hösnuva, födoämnesallergier eller pollen- eller pälsdjursallergi. En rad viktiga upptäckter har gjorts som också lett till förbättrad patientvård.

Tre viktiga fynd
– Vi har sett att astma, allergi och eksem är väldigt vanliga under uppväxten, var tredje tonåring har haft något av de tre, och att allergisjukdomar är dynamiska med symtom som kan komma och gå under uppväxten, säger Inger Kull, sjuksköterska på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och forskare vid KI Sös.

– Vi har också lärt oss upptäcka vilka personer som riskerar att bli allvarligt sjuka av jordnötter och vilka som inte behöver oroa sig trots ett positivt första allergitest. Dessutom har vi hittat tidiga faktorer som ökar risken för försämrad lungfunktion, som till exempel exponering för luftföroreningar under det första levnadsåret, för rökning under fostertiden eller för tidig födsel.

Anslag till lungforskningen
Utöver undersökning och provtagning kommer projektet använda avancerad teknik för att se deltagarnas lungfunktion i detalj och därigenom kunna upptäcka eventuella förstadier till lungsjukdomen KOL, en av våra stora folksjukdomar.

– Tack vare ett stort EU-anslag från European Research Council kan vi också studera vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen av kronisk lungsjukdom, vilket förhoppningsvis möjliggör att nya läkemedel mot astma och KOL kan upptäckas, säger Erik Melén.



BAMSE – En studie om livsstil, miljö och hälsa
BAMSE står för ”Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi” och är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Hittills har drygt 200 forskningsstudier publicerats och över 25 doktorander disputerat kopplat till projektet. Forskarna kommer från alla SLL-sjukhus och är allt från läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker till nutritionister, genetiker och epidemiologer. Inom projektet har stor kraft lagts på att behålla deltagarna genom åren.

Läs mer om projektet på www.ki.se/bamse


» Alla nyheter
Senast uppdaterad: 2017-09-06 Ansvarig utgivare: Ylva Hermansson