Sachsska från början

Barnsjukhuset Simon och Mathilda Sachs Minne

Sjuksköterskor utanför Sachsska Barnsjukhusets gamla byggnad.

Stockholm vid förra sekelskiftet är en oerhört smutsig, fattig och trångbodd stad. Det råder hög barnadödlighet, omkring 10-15 procent av barnen dör innan de hinner fylla fem år.

Donationen

År 1860 flyttar Simon Sachs från Tyskland till Sverige. Han får tjänst i Josef Lejas exklusiva butik på Regeringsgatan och gifter sig så småningom med Lejas dotter Mathilda. Parets första  barn dör i späd ålder, något som har betydelse för den donation som parets son Josef Sachs får i uppdrag att genomföra. Projektet förvekligas efter makarnas död 1907.

Arkitekturen

Barnsjukhuset byggs i södersluttningen mot Årstaviken med patientsalar i söder- och västerläge. Det ritas av den unge Ivar Tengbom, god vän till Josef Sachs och senare en av 1900-talets ledande arkitekter.

Byggnaden uppförs i nationalromantisk stil och är både vackert och modernt för sin tid. Genom byggnadernas gruppering, ljust slammade tegelmurar och valmade röda tak vill arkitekten motverka karaktären av en institution och istället skapa en intim och trygg miljö för barnen och deras anhöriga.  Dessutom har man byggt stora balkonger och terrasser för att barnen ska få frisk luft. Bland annat vistas barn med tuberkulos många timmar nedbädda på terrasserna, såväl sommar som vinter. Än idag vetter Södersjukhusets allra flesta patientsalar mot vattnet - för vyernas och ljuset skull

För den konstnärliga utsmyckningen på sjukhuset svarar Hjördis Tengbom. Ovanför ingången finns familjen Sachs protegé, en skulpturerad portal i sandsten med lekande barn och djur. En stor målning avsedd för barnsjukhusets kapell finns numera i visningsrummet Andrum för stora och små.

Invigning av Stockholms första spädbarnssjukhus

Den 8 mars 1911 tar sjukhuset emot den allra första patienten och det dröjer inte länge förrän sjukhuset är fullbelagt. Totalt rymmer det 54 barn och fyra medföljande mödrar och det kommande året skrivs 180 barn in, de flesta under ett års ålder. Vanliga åkommor är magsjukdomar, undernäring, bristsjukdomar och infektionssjukdomar.

Arbetsmetoder

Harald Ernberg är sjukhusets förste överläkare och stannar fram till sin pension 1939. I en artikel i Läkartidningen 1913 beskriver han två väsentliga faktorer för ett tillfredsställande resultat i behandlingen av de små barnen, nämligen ”tillräcklig tillgång till bröstmjölk, det vill säga ammor samt tillräcklig sköterskepersonal”
 Mödrar med för lite bröstmjölk tas emot med sina barn, och skrivs ut igen efter att de har fått igång amningen. Under tiden hinner många mammor knyta an till sina barn.

Även de heltidsanställda ammorna får ha med sig sina egna barn på arbetet.
”Ammans intresse för arbetet blir större och det går lättare att uppehålla hennes mjölk och på sjukhuset finns ständigt möjlighet att göra jämförelser mellan deras friska”.

Liten personalstyrka

Två översköterskor, fyra sköterskebiträden, sex heltidsanställda ammor och tio sköterskeelever tar gemensamt hand om barnen, mödrarna samt arbetar i mjölkköket och på isoleringsavdelningen. 

Redan från starten fungerar sjukhuset också som utbildningsanstalt för elever från Sophiahemmet, Ersta sjukhus, Röda Korset och Södra Sveriges sjuksköterskehem. I donationsbrevet finns också en uttalad önskan om att verksamheten ska bedriva undervisning av barnläkare från Karolinska Institutet.

>>Tillbaka till Sachsskas huvudsida

Senast uppdaterad: 2014-02-27