Forskning & utveckling

Aktuella forskningsrapporter.

Ihsan Sarman, Christiane Engelbrektsson och Ingela Sandström vid Neonatalvårdssektionen presenterade sitt utvecklingsarbete om säker bröstmjölk vid Svensk förening för vårdhygiens årsmöte den 10-12 mars 2014 i Umeå:
 
Bakgrund
Donerad bröstmjölk (BMd) från andra mammor i Sverige hanteras i väl etablerade bröstmjölksbanker som följer specifikt uppställda säkerhetskriterier. BMd pastöriseras och  kan därefter användas framför allt till uppfödning av för tidigt födda barn vars mödrar inte kan eller har kommit igång med egen bröstmjölksproduktion.
 
I Sverige finns 28 bröstmjölksbanker, majoriteten i anslutning till neonatalvården. Antal givare resp. donerad bröstmjölksvolym i olika centra varierade 2012 från fen givare och 28 liter (Gävle) till 134 givare och 862 liter (Stockholm). Totalt donerade 786 givare 6430 liter bröstmjölk. Tillgången på BMd i Sverige betraktas fortfarande dock vara begränsad.
 
Evidensen för donerade bröstmjölkens fördelar är framtaget 2013 av ESPHGAN (The European Society for Paediatric Gastroenterology Hepatology and Nutrition) som finner att dess huvudsakliga skydd gäller förebyggande av ”Nekrotiserande eneterokolit” en mycket allvarlig inflammation i tarmen hos för tidigt födda barnen som uppföds med annan bröstmjölksersättning och att den ger bättre ”mattolerans”.

Modersmjölkcentralen i Stockholm
Modersmjölkcentralen  i Stockholm övertogs 2013 av Sachsska barn- och ungdomssjukhuset från sjukhusapoteket vid Södersjukhuset. I samarbete med Vårdhygien i Stockholms län införde man nya hygienrutiner vid hantering av bröstmjölk från uppsamling till leverans.
 
Under 2013 tog vi emot 1100 liter bröstmjölk. Mjölken poolas ej som tidigare från flera mödrar och varje individuell uppsamlad sats analyseras med bakteriologisk odling före pastörisering. I början av året kasserades 35 % av donerade mjölken pga. för hög bakteriehalt. Denna andel kunde successivt och markant reduceras till mindre än 10 % efter nya rutiner.  De bakterier som låg till grund för underkännande under 2013 var Enterobakteriace 66%, Pseudomonas aeur 20%, Stenotrophomonas maltophilia 4%, Klebsiella oxytoca 4%, Stafylococker 4% och Acinobacter species 2 %. Målet framöver är att rekrytera flera givare och reducera andelen icke godkända mjölkvolymen under 5 %. Metoderna för detta kommer att diskuteras.

 

Givarmjölkens fördelar vid uppfödning av prematura barn

2013 publicerade ESPHGAN (European Society of Paediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition.) den samlade evidensen för givarmjölkens fördelar när den används vid uppfödning av prematura barn. Den huvudsakliga fördelen när givarmjölken används är dess skydd mot ”Nekrotiserande eneterokolit” som är en mycket allvarlig inflammation av tarmen hos för tidigt födda barn. Det finns även begränsad data som pekar i riktning att ”matsmältningen”, s.k. "feeding tolerance", underlättas också med givarmjölkuppfödningen. Användning av givarmjölk visar å andra sida inte att det sker en minskning ietablering av moderns egen amning när det prematura barnet skrivs ut till hemmet efter färdig vård från neonatalvårdsenheter. ESPHGAN poängterar att givarmjölken bör skaffas från en etablerad bröstmjölkbank som följer specifikt uppställda säkerhetskriterier.

Länk till artikeln i pdf-format.


Studie från Australien (2012) visar att simultan urpumpning av båda brösten levererar mjölk med större volym och med högre energiinnehåll.

Studien jämförde effekten av simultan mekanisk urpumpning (SU) kontra pumpning av ena bröstet i taget, så kallad enkel urpumpning (EU). 31 mödrar till friska fullgångna barn som ingick i studien tömde brösten med mekanisk pump efter slumpmässigt val av metod. Brösten tömdes mer effektiv och gav större volym med SU-metoden och ledde därmed till att den fettrikare delen av mjölken lämnade körteln mer än vad som skedde vid tömningen med enkel pumpning. Orsaken är att dubbelpumpningen bidrar till extra mjölkutstötning (”milk ejection”) jämfört med enkel pumpningsmetod och därmed effektivare tömning.

Länk till artikeln: Simultaneous Breast Expression in Breastfeeding Women Is More Efficacious Than Sequential Breast Expression. Prime DK, Garbin CP, Hartmann PE, Kent JC. BREASTFEEDING MEDICINE Volume 7, Number 6, 2012.


Handläggning av givarbröstmjölk hanteringsrutiner i Sverige skiljer sig i vissa avseenden.

En svensk studie publicerad i Breastfeeding medicine 2008 visade att av alla 36 neonatala enheter i landet hade 27 egna mjölkbanker. Alla enheter screenade givarna för HIV, 22 screenade för hepatit C men endast 14 screenade för hepatit B. Givarmjölken testades för bakterieförekomst innan pastörisering på 24 enheter och näringsanalys utfördes på 25 enheter. Alla enheter berikade bröstmjölken med näringstillsatser efter resultatet av näringsanalys. Nationella riktlinjer efterfrågas som standardiserar rutinerna och därmed säkrar hög kvalitativ produkt.

Länk till artikeln: Breastmilk Handling Routines for Preterm Infants in Sweden: A National Cross-Sectional Study. Omarsdottir S, Casper C, Åkerman A, Polberger S, Vanpée M. BREASTFEEDING MEDICINE Volume 3, Number 3, 2008

 Artikeln i pdf-format.
 

Senast uppdaterad: 2014-03-20