Satsningarna handlar om ett förbättrat akut omhändertagande, teamträning och simulering, gipsapp för säker gipsning och om att öka kunskapen i vården kring kvinnlig könsstympning.
De handlar också om förbättrad vård för strokepatienter och kvinnor med graviditetsdiabetes. Om att lära ihop över professionsgränserna, fysioterapi för intensivvårdspatienter och en digital vårdavdelningssimulator. Och om insatser för bättre information, patientbemötande och patientinvolvering.
Dessutom presenteras flera smarta verktyg och arbetssätt för en effektivare, säkrare och tillgängligare vård för olika patientgrupper. För att inte glömma den teamträning i akuta situationer som operations- och anestesipersonalen fick göra. Ett sätt att förbereda sig inför flytt till de nya byggnaderna på Sös.
Ta del och inspireras av de 20 projekten
Information för ökad delaktighet
- Projektet Välkommen till barnakuten
Vad händer? När är det mitt barns tur? Genom att förklara hur det går till på barnakuten, vad nästa steg är, i vilken ordning barn tas omhand och också ge förslag på saker att göra under tiden man väntar, hoppas medarbetarna på Sachsska barn- och ungdomssjukhusets barnakut vid Sös få tryggare barn och föräldrar i väntrummet. Projektet har drivits med stöd av Sös Innovation.
Läs webbnyhet om projektet.
Ta del av poster om projektet (pdf)
Teamträning av akuta situationer inför inflyttning till nya operationslokaler
Projekt kring en omfattande utbildningsinsats med syfte att träna operations- och anestesiteamträning i akuta situationer i nya lokaler.
Läs webbnyhet om projektet.
Patientsäker gipsning på Sös
- Ett arbetsredskap och utbildningsmaterial som gör medarbetarna bättre på att lägga gips
Med stöd av Sös Innovation omvandlar gipsteknikerna Helena Östman och Aster Hadgue sitt framtagna gipsutbildningskoncept till en digital applikation. Med lättillgängliga instruktioner kan medarbetarna lättare gipsa rätt. Och färre patienter behöver drabbas av felaktig läkning, trycksår och omgipsning.
Ta del av poster om projektet (pdf)
CEPS
- ökad patientsäkerhet genom avancerad teamträning
CEPS är en pedagogisk modell för avancerad teamträning i medicinska situationer med fokus på vuxet, interprofessionellt lärande.
Läs webbnyhet om hur CEPS kom till.
Strokeprocessen på Södersjukhuset
Ett systematiskt förbättringsarbete om identifiering av brister i det akuta omhändertagandet av patienter med stroke.
Läs webbnyhet om när Strokeprocessen, från när satsningen fick Sös kvalitetspris 2019.
Kvinnlig könsstympning
Förbättrat omhändertagande på barnmorskemottagningarna.
Ett projekt av Mödrahälsovårdsenheten, Region Stockholm
Inom alla vårdinstanser bör utbildning av vårdpersonal kring kvinnlig könssympning ingå.Utbildningen bör innehålla medicin- och omvårdnadskunskap, etiskt förhållningssätt, samtalsteknik samt kännedom om mänskliga rättigheter och lagar. Med stöd av Sveriges kommuner och regioner genomförde Mödrahälsovårdsenheten (MHV-enheten) under 2019 ett utbildningsprojekt för Region Stockholms 66 barnmorskemottagningar. Medarbetarna fick lära sig mer om kvinnlig könsstympning, samtidigt som riktlinjer, vårdprocesser och samverkan i vårdkedjan sågs över.
Läs webbnyhet om satsningen.
Ta del av poster om projektet (pdf)
”Min vårdplan” i digital form
- Personcentrerat arbetssätt på Bröstcentrum, Södersjukhuset
Som ett led i att möta individens önskemål och förmågor kan nu olika informations- och kommunikationsvägar erbjudas, anpassat efter dagens digitala möjligheter.
Ta del av poster om projektet (pdf)
BEVARA en mjukvara som mäter vårdbehov
- Ett sjukhusgemensamt projekt mellan Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset
Målet med BEVARA är en mjukvara som i realtid automatiskt, kontinuerligt och objektivt beräknar vårdbehov och ställer vårdbehovet i relation till medarbetares tillgänglighet, kompetens och kapacitet. Det leder till att arbetsgivare lättare kan fördela resurser, arbetstagare planera sitt arbetspass och patienter får rätt hjälp, i rätt tid, av rätt yrkesgrupp.
Ta del av poster om projektet (pdf)
Kateterbehandling
- Strukturerad, standardiserad journalmall i TakeCare
På Urologiska klinikens mottagningsverksamhet på Södersjukhuset har vi drygt 600 kateterbehandlingar per år. Tillsammans med patienten vill vi öka patientsäkerheten och skapa en jämlik vård genom att alla patienter ska få samma strukturerade information i samband med kateterbehandling.
Ta del av poster om projektet (pdf)
DoktorQ/TeleQ inom Mödrahälsovården
- Telefonkonsultation för barnmorskor på Barnmorskemottagning (BMM)
Ett projekt finansierat av Sveriges kommuner och regioner (SKR) som ger möjlighet till att fler läkartider kan frigöras på BMM och gravida få snabb hjälp. Projektet ska också underlätta barnmorskans arbete med provsvarshantering, recept och rådgivning samt minska konsultationer eller läkarbesök till specialistmödravårdsenheter.
Ta del av poster om projektet (pdf)
KLOK
- Cancerbesked i ett akut skede inom kirurgisk slutenvård
Bristande kommunikation och dokumentation är vanliga orsaker till vårdskador. Checklistan KLOK (Kontaktsjuksköterska, Lämplig information, Omvårdnadsansvarig sjuksköterska, Kurator) ska säkerställa att alla patienter erbjuds likvärdig och säker vård samt erhåller den information de har rätt till på ett individanpassat sätt.
Ta del av poster om projektet (pdf)
Vad tycker våra patienter?
- En studiedag om patientdelaktighet
Patientdelaktighet i vardagsarbetet skapar bättre möten på handkirurgiska klinikens rehabenhet.
Ta del av poster om projektet (pdf)
Risk för MRSA?
- Öka korrekt odling hos patienter med risk för MRSA
MIVA/HIA är en stor enhet med högt patientflöde, under ett år vårdas ca 3000 patienter på enheten. Detta kräver en hög medvetenhet om aktuella riktlinjer kring anmälningspliktiga resistenta bakterier, ARB. De nådde målet att korrekt odla >80 % av patienterna med risk för MRSA.
Ta del av poster om projektet (pdf)
SeUpp omvårdnadsrond
- Förekom händelser och dokumentera direkt
Hög närvaro hos patienterna skapar trygghet, minskad oro och minskad risk för vårdskador genom förebyggande insatser. SeUpp-ronden på kirurgavdelning 14 utförs av undersköterska och mätvärden dokumenteras direkt och patientnära, utan fördröjning eller mellanhänder.
Ta del av poster om projektet (pdf)
Trycksår hos kritiskt sjuka kan minskas
- Punktprevalensmätningar och utbildning ger resultat
Trycksår är en vårdskada som orsakar ett stort lidande för patienten och ger längre vårdtider och rehabilitering. Kritiskt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning har hög risk att utveckla trycksår på grund av nedsatt allmäntillstånd, cirkulationssvikt, nedsatt nutritionsstatus och immobilisering. Målet här var att minska förekomst av trycksår förvärvade på IVA.
Ta del av poster om projektet (pdf)
Undersköterskeprojektet
- Kartläggning och implementering av undersköterskans ansvarområde inom akut slutenvård
Vad gör undersköterskor och vad är sjuksköterskors uppgift? Genom att tydliggöra undersköterskornas arbetsuppgifter och ansvarsområden vill projektdeltagarna minska stressen i vårdarbetet och stärka undersköterskornas yrkesroll. Syftet är en bättre arbetsmiljö och en ökad patientsäkerhet.
Ta del av poster om projektet (pdf)
Utskrivning från intensivvård
- Förbättrade utskrivningsrutiner stärker patientsäkerheten
MIVA/HIA, en avdelning för intensivvård, intermediärvård och hjärtintensivvård där ca 3000 patienter vårdas årligen, ville öka säkerheten för patient, närstående och vårdpersonal vid förflyttning av patient från avdelningen till vårdavdelning. Minska antalet felaktigt administrerade läkemedel eller uteblivna läkemedel. Och minska oplanerad återinskrivning från vårdavdelningar. Patientsäkerhet i vårdkedjan stärks genom att involvera alla i vården: patienterna och vårdpersonalen.
Ta del av poster om projektet (pdf)
Effekten av ökad fysioterapi för patienter på intensivvårdsavdelning
Projekt på intensivvårdsavdelning och på kirurgiska vårdavdelningar där två grupper (intervention och kontroll) jämförs avseende fysisk funktion.
Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) har stor risk att drabbas av muskelförsvagning och förlust av muskelmassa vilket kan leda till andningskomplikationer, funktionsnedsättning och försämrad hälsorelaterad livskvalitet. Under sin tid på intensivvårdsavdelningen erhåller patienter fysioterapi en till två gånger per dag. När patienten flyttar till en kirurgisk vårdavdelning minskar tillgången på fysioterapi drastiskt och många patienter försämras i sin fysiska status under den första veckan efter avslutad intensivvård. Detta kan leda till ökad risk för komplikationer och risk för återinskrivning till intensivvård samt förlängd vårdtid på sjukhus. Syftet med projektet var att undersöka om ökad fysioterapi till patienter som skrivits ut från IVA till kirurgisk vårdavdelning kan minska förlust av fysisk funktion, minska återinskrivning till IVA och minska vårdtid på sjukhuset.
Ta del av abstrakt om projektet (pdf)
På bilden: Patienternas fysiska funktion mäts med hjälp av bedömningsskalan Chelsea Critical Care Physical Assessment tool (CPAx) både under vården på IVA och på kirurgavdelningen.
Vill du veta mer? Kontakta Katinka Siesage, specialistsjukgymnast intensivvård, Fysioterapienheten, verksamhetområde Ortopedi: katinka.siesage@sll.se
.
Smart Training Platform (STP)
- en ny interaktiv möjlighet att simulera en hel vårdavdelning
STP - Smart Training Platform är en digital vårdavdelningssimulator som ger interaktiva möjligheter att simulera en vårdavdelning. Grupper kan träna teamträning, kommunikation och nya arbetssätt. Det ger en unik chans att öva vardagliga situationer i komplexa miljöer för att stimulera lärande och reflektion, vilket stärker såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön.
STP används också i stor utsträckning för att simulera nya lokaler, som till exempel Sös nya operationsavdelningar, dagvård samt pre- och postoperation. Dels för att träna orientering i lokaler men också för att prova flöden och logistik. Liknande simuleringar har gjorts för Sös nya vårdavdelningsbyggnad. En version av STP finns också framme som är en triagerings- och akutvårdssimulator. Den har använts och kommer fortsätta användas av Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation.
Vill du veta mer? Kontakta Allan Borg, tekniker på Sös Innovation, Utbildnings- och innovationscenter, Södersjukhuset: allan.borg@sll.se
Förbättrad och mer jämlik vård av graviditetsdiabetes (GDM)
Kvinnor med graviditetsdiabetes (GDM) har en ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Komplikationer som havandeskapsförgiftning, kejsarsnitt, att barnet föds med en vikt på mer än 4,5 kg, skador på barnet vid förlossning. Senare i livet har kvinnan med GDM en kraftigt ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. Även barnet har ökad risk för fetma och diabetes.
Socialstyrelsen rekommenderade 2015 lägre referensvärden på OGTT (sockerbelastning) för att ge kvinnor diagnosen GDM, vilket är samma referensvärden som i WHO:s uppdaterade riktlinje 2013.
Mödrahälsovårdsenheten i Region Stockholm ansökte och beviljades medel hos Sverige Kommuner och Landsting (SKL) för att starta ett projekt med mål att skapa en gemensam policy för GDM, behandling och obstetrisk övervakning enl. Socialstyrelsens rekommendation.
I samband med att projektet beviljats startade en nationell studie, "Changing diagnostic criteria for gestational diabetes in Sweden- a stepped wedge national cluster randomised controlled trial- the CDC4G study protocol" se www.CDC4G.se för att kunna studera effekterna av den nya riktlinjen. På Mödrahälsovårdsenheten i Region Stockholm bildades ett GDM-team med läkare, barnmorskor och dietist, som arbetat med att utbilda och implementera riktlinjen om GDM. Under 2018 har cirka 370 barnmorskor på 66 barnmorskemottagningar utbildats kring riktlinjen, men också allmänt om graviditetsdiabetes, hur blodsockerapparater fungerar, hur de ska informera kvinnan om självkontroller med mera.
Ta del av beskrivning av projektet, nuläge och resultat (pdf)
Vill du veta mer? Kontakta Lena Rolfhamre, Barnmorska i GDM i teamet, Mödrahälsovårdsenhet i Region Stockholm: lena.rolfhamre@sll.se
Foton: Fotogruppen Sös och projektmedlemmar
