Gå till innehåll
X

Disputerar på funktionellt magont hos barn

Föreställer ett barn som har hjärnan i magen och ska symbolisera gut-brain-axis.
Ungefär 10-15% av barnen i Sverige har funktionellt magont, dvs när det magonda inte kommer från en organisk sjukdom. Men hur kan man veta det? Barnläkaren Agneta Uusijärvi har studerat närmare kring riskfaktorerna och på fredag disputerar hon i ämnet.

I stora drag, vad handlar forskningen i din avhandling om?

Den handlar om funktionellt magont hos barn, dvs när det magonda inte kommer från en organisk sjukdom, som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom eller celiaki. Jag har studerat riskfaktorer, diagnostik och prognos av funktionellt magont hos barn. Framförallt ville jag studera riskfaktorer och jag hoppades kunna göra tillståndet mera allmänt känt.

Vad är det viktigaste du kommit fram till? Och vad har den nya kunskapen för betydelse för barnen?

En viktig slutsats är att man med standardiserade frågor kan komma långt i diagnostiken av barn med magont. För barnen kan det innebära att de tidigare får rätt diagnos, och att sjukvården kommer att göra färre onödiga och ibland smärtsamma undersökningar på dem framöver. Ungefär 10-15% av barnen i Sverige har funktionellt magont. Cirka en fjärdedel av patienterna på Sachhskas mag-, tarm-och nutritonsmottagning för barn och ungdomar har denna diagnos.

Hur ska du gå vidare nu – ska du fortsätta forska?

Jag har en hel del föreläsningsuppdrag framför mig. Jag har inga konkreta planer på fortsatt forskning utan kommer fundera en tid på hur jag vill gå vidare.


Agneta Uusijärvi är barnläkare och biträdande överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge. Hon disputerar med avhandlingen, Recurrent abdominal pain in children - the concept, etiology, diagnostics and prognosis, vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset

Disputationen sker fredag 31 augusti kl 09.00 i Södersjukhusets aula.

 

 

Till toppen Pil