Hoppa till huvudinnehållet
Startsida / Press / Nyheter / Vissa diabetesläkemedel skyddar hjärnan bättre än andra vid stroke

Vissa diabetesläkemedel skyddar hjärnan bättre än andra vid stroke

Grattis Martin Larsson som disputerat vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS). I din avhandling har du tittat på hur olika läkemedel som används vid behandling av diabetes typ 2 också kan skydda hjärnan vid stroke.

Vad är det viktigaste du kommit fram till i din avhandling?

- Vi vet sedan tidigare att personer med diabetes typ 2 både har en ökad risk för stroke, och tyvärr även sämre återhämtning efter en stroke. I min avhandling visar jag att vissa läkemedel som ges till individer med diabetes typ 2 är bättre på att skydda hjärnan vid en stroke än andra. En sådan sort är läkemedel med ett något modifierat GLP-1-hormon (se mer information nedan). Dessa mediciner såg vi var hjärnskyddande vid en stroke, även om behandlingen startar efter stroken. Den andra sorten läkemedel är de med så kallade DPP-4-hämmare (se nedan). DPP-4-hämmare verkar också ha en hjärnskyddande funktion, men kräver kronisk behandling för effekt.

- Båda dessa sorters läkemedel ges alltså idag som behandling vid diabetes, men den hjärnskyddande effekten såg vi både vid och i frånvaro av diabetes. Exempel på läkemedel där man ändrat hormonet GLP-1:s struktur är Byetta, Victoza, Ozempic och Trulicity. Och några läkemedel med DPP-4 hämmare är Trajenta och Januvia. 

 

Vad betyder dina rön i praktiken?

- Mina fynd uppmuntrar till en större användning av GLP-1-läkemedel till personer med diabetes, särskilt till de med hög strokerisk. Andra har visat (i stora läkemedelsprövningar) att GLP-1-behandling minskar risken för stroke. Vi visar att de även kan bidra till att skydda hjärnan efter en stroke, om man trots allt drabbas.

- Exakt hur mekanismen ser ut för den hjärnskyddande effekten vet vi inte. Vi visar på två möjliga vägar. GLP-1-behandling påverkar inflammationssvaret efter en stroke och påverkar även en viktig undergrupp av specialiserade nervceller som kallas för interneuron.

Vad är då GLP-1 och DDP-4?

Och hur sänker de blodsockernivån i kroppen hos personer med diabetes?

- GLP-1 är ett kroppseget hormon som utsöndras från tarmen när vi äter. Hormonet hjälper oss med regleringen av blodsocker efter en måltid när det binder till sina receptorer (”bindningsställen” eller ”dockningsstationer”) och startar reaktioner i kroppen. Receptorer för GLP-1 finns på många ställen i kroppen, bland annat i bukspottskörteln, hjärtat och hjärnan.

- GLP-1-läkemedel mot diabetes finns med två olika verkningsmekanismer. En där man ändrat GLP-1-hormonets struktur så att effekten av det blir mycket längre än för det kroppsegna hormonet. Och en variant där man istället ger en så kallad DPP-4 hämmare. Enzymet (proteinet) dipeptidylpeptidas-4 (DPP-4 ) bryter normalt ned hormonet GLP-1 i kroppen. Genom att behandla med ett läkemedel som hämmar DPP-4 från att bryta ner GLP-1 ökar de kroppsegna nivåerna av hormonet GLP-1. Och blodsockernivåerna kan hållas på en bättre nivå i kroppen.

Men hur den hjärnskyddande effekten uppkommer vet Martin och hans kollegor alltså inte än. För det behövs mer forskning och här pågår flera studier.  

Hur ska du själv gå vidare nu?

- Diabetes och övervikt är nära sammanlänkade. Vi planerar nu att undersöka hur övervikt är kopplat till återhämtning efter en stroke.

Hittade du något oväntat under din forskning?

- Vi undersökte även hur de kroppsegna GLP-1-nivåerna låg hos patienter som nyligen haft en stroke. De låg högre än hos friska kontroller. Jag hade nog snarare gissat på det omvända.

Mer information

Läs Martin Larssons avhandling “Save the Brain! Studies on GLP-1 Mediated Neuroprotection” här: https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/46898

 

Martin Larsson

Martin Larsson är specialistläkare i internmedicin, endokrinologi och diabetologi och jobbar på enheten Endokrinologi, Hematologi och Mottagning på verksamhetsområde Internmedicin på Södersjukhuset. Han disputerade vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS).

 

Foto på Martin Larsson: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös
Illustration: Fuad Bahram