Amelmottagningen tar emot flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning. Kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. I en rapport från Socialstyrelsen uppskattas runt 68 000 flickor och kvinnor i Sverige ha varit utsatta för könsstympning.
Kvinnan som för 20 år sedan startade Amelmottagningen heter Meri Liljegren. Hon hade arbetat som gynekolog i öppenvården och där kommit i kontakt med kvinnor och flickor som var könsstympade. Det saknades då både kunskap och forskning i ämnet. Meri Liljegren insåg att patientgruppen behövde uppmärksammas mer och erbjudas vård. När hon började arbeta på Södersjukhusets kvinnoklinik startade hon därför Amelmottagningen. Amel betyder hopp på arabiska.
Numer är Meri Liljegren pensionerad och ansvariga över verksamheten är Bita Eshraghi och Cecilia Berger, biträdande överläkare på Kvinnokliniken.
Kunskapsnod gällande kvinnlig könsstympning
År 2017 startade Amelmottagningen en utbildningsinsats. Syftet var att öka kunskapen om kvinnlig könsstympning hos yrkesverksamma personer som träffar flickor och kvinnor som varit utsatta för könsstympning. Hittills har ca 12 000 personer utbildats. Sedan 2023 har Amelmottagningen ett permanent uppdrag från Region Stockholm att verka som kunskapsnod gällande kvinnlig könsstympning.
– Utbildningsinsatsen har också gjort att fler hittar oss. Antalet nybesök närmare tredubblades åren efter projektstart. Vi når ut med information om att vi finns men också om symtom, om vad de som arbetar i hälso- och sjukvården ska vara uppmärksamma på och vilka frågor de ska ställa för att sedan kunna hänvisa patienterna rätt, säger Bita Eshraghi.
De föreläser inte bara för hälso- och sjukvården utan även för till exempel skolpersonal, socialtjänst, polis och rättsväsende. Amelmottagningen samverkar med en rad olika myndigheter och organisationer samt anlitas ofta av myndigheter och andra aktörer för sin expertkunskap inom ämnet.
– Vår patientkunskap är unik inom hälso- och sjukvården. Vi har haft förmånen att kunna göra insatser för att lyfta kunskapsläget i hela Sverige genom Amelprojektet. Vi påtalar ofta också för politiker och andra beslutsfattare att vården är ojämlik och att det behövs fler specialistmottagningar liknande vår, säger Cecilia Berger.
Tar emot 300 patienter om året
Amelmottagningen tar årligen emot cirka 300 patienter. Ungefär hälften kommer på remiss främst från Region Stockholm men också från övriga landet men det råder inget remisskrav. Det går bra som patient att själv boka tid på mottagningen.
– De flesta är kvinnor i fertil ålder som hänvisas till oss via barnmorskemottagningar men vi träffar också ungdomar som ofta kommer via ungdomsmottagningar eller skolhälsovården samt äldre kvinnor, säger Cecilia Berger.
Lika viktigt som behandlingen är bemötandet.
– Många av våra patienter beskriver tidigare negativa erfarenheter från möten med vården. Inte sällan hör vi om påfallande oprofessionellt bemötande, något som oftast bottnar i okunskap. På våra utbildningar och föreläsningar försöker vi förmedla inte bara medicinsk kunskap och omhändertagande utan även vikten av ett gott och professionellt bemötande av patientgruppen, säger Cecilia Berger.
Vilka besvär och behandlingar som behövs varierar från patient till patient. Könsstympning kan ske från spädbarnsålder upp till tonåren. En del har flera fysiska eller psykiska besvär medan andra har lindriga besvär eller inga besvär alls. Vissa har inte ens vetat om att de är könsstympade tidigare.
– Mycket av vårt arbete handlar om information, om anatomi och fysiologi likväl som frågor rörande sexuell funktion. Våra patienter kan vara oroliga, de vill få veta vad de varit med om och vilka konsekvenser ingreppet har fått, inte minst när det gäller samliv och barnafödande, säger Cecilia Berger.
– I länder där kvinnlig könsstympning förekommer upprätthålls traditionen ofta av den äldre generationens kvinnor. Det är inte ovanligt att våra patienters föräldrar varit emot könsstympningen men en mormor eller farmor har ombesörjt att det skett. De allra flesta som har migrerat väljer bort den här typen av skadliga traditioner. Vi möter många gravida kvinnor och deras partners och de skulle aldrig kunna tänka sig att göra så mot sina döttrar, säger Bita Eshraghi.
Läs mer om Amelmottagningen här
Foto: Johan Adelgren, fotogruppen Sös
