En ny studie från Kvinnokliniken vid Södersjukhuset visar att risken för komplikationer vid förlossning minskar för kvinnor som tidigare genomgått kejsarsnitt om förlossningen startar spontant, jämfört med om den sätts igång medicinskt. Studien publiceras i tidskriften PLOS One.
I Stockholm föds årligen omkring 24 000 barn, varav ungefär 22 procent med kejsarsnitt. Jämfört med en vaginal förlossning innebär ett kejsarsnitt ökade risker för komplikationer för kvinnan och det ofödda barnet, både på kort och lång sikt. Till exempel kan kvinnan få stora blödningar och infektioner. Den allvarligaste komplikationen är att livmodern inte håller för värkarna och riskerar att brista (uterusruptur) vid nästkommande förlossning.
– Det finns fler alternativ vid förlossning för en kvinna som tidigare genomgått ett kejsarsnitt. Antingen ett försök till vaginal förlossning, där förlossningen kan starta spontant eller med hjälp av medicinsk igångsättning. Ett annat alternativ är ett planerat kejsarsnitt innan värkstart. Vår studie visar att risken för att livmodern ska brista var lägst bland dem där förlossningen startade spontant, säger Eva Wiberg Itzel, förlossningsläkare som tillsammans med doktoranden Tove Wallström har ansvarat för studien.
Forskargruppen vid Södersjukhuset har tittat på kvinnor som vid tidigare förlossning genomgått ett kejsarsnitt. Materialet inhämtades från de fyra största förlossningsklinikerna i Stockholm under en fyraårsperiod, 2012-2015. I studien undersöktes dels förekomsten av komplikationer hos de kvinnor där förlossningen startade spontant, men också vilken metod som är mest säker och effektiv vid en eventuell medicinsk igångsättning (induktion). Den primära frågeställningen var om det förelåg någon skillnad i andelen uterusrupturer beroende på hur förlossningen startade.
Studiens resultat
Frekvensen av uterusruptur var lägst bland de kvinnor där förlossningen startade spontant. I ungefär 1,2 procent av fallen brast livmodern under förlossningen. Frekvensen av uterusruptur vid induktion varierade mellan 2-5 procent beroende på vilken metod som användes. Både Cytotec® och ballongkateter resulterade i nästan 70 procent vaginala förlossningar, jämfört med Minprostin® som ledde till 57 procent vaginala förlossningar.
- Cytotec®, en lösning som intas varannan timme upp till åtta gånger, eller ballongkateter, en liten kateter som sätts in innanför inre livmodermunnen för att vidga den mekaniskt var likvärdiga. 2,0 procent respektive 2,1 procent uterusrupturer identifierades.
- Minprostin®, en slags vaginalgel, var den metod där störst andel uterusrupturer förekom, 5,0 procent.
– Vi hoppas att resultaten ska leda till att svensk förlossningsvård ska ändra riktlinjerna för igångsättning av förlossningar hos tidigare kejsarsnittade kvinnor. Vi behöver över huvud taget diskutera mer inom professionen om vad som är bäst för kvinnan och barnet, när vi nu ser att en induktion är förenat med allvarliga komplikationer för den som tidigare blivit förlöst med kejsarsnitt, säger Eva Wiberg Itzel.
Studien är en del i den avhandling som kommer att presenteras från Södersjukhusets kvinnoklinik senare i höst. Studien har också nära koppling till den satsning som Stockholms kommuner och landsting gör på förlossningsvården, där ett av målen är att minska andelen kejsarsnitt.
