Screening för magsårsbakterie kan hjälpa patienter med risk för magblödning

Blödningar i magen är en allvarlig komplikation efter hjärtinfarkt som drabbar ungefär två procent av patienterna inom ett år efter infarkten.

– Magblödning är förknippat med ökad sjuklighet, risk för återkommande hjärt-kärlhändelser och i värsta fall död. Vi ville därför undersöka om screening för den vanliga bakterien Helicobacter pylori, som orsakar magkatarr och magsår, kan minska risken för magblödningar. Sådan screening görs idag inte rutinmässigt, säger Robin Hofmann, överläkare på Södersjukhuset och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Unikt att inkludera så många patienter

I den randomiserade studien deltog närmare 18 500 patienter med akut hjärtinfarkt vid 35 olika sjukhus i Sverige under operativ ledning av Södersjukhuset. Det motsvarar omkring 80 procent av alla patienter i Sverige som drabbades av en hjärtinfarkt under den aktuella perioden. 

–  Att vi har kunnat inkludera så många patienter, inom ramen för vårt ordinarie arbete, gör studien helt unik. Det lyckas vi med tack vare att både patienter och medarbetare är så välvilligt inställda till att bidra till forskningen. Dessutom har vi en god registerhantering i Sverige, säger Robin Hofmann. 

Enligt Robin Hofmann finns ett gott forskningsklimat på Södersjukhuset med en erfaren och engagerad personal. Den kliniska forskningen bidrar till en hög kvalitet på vården. Det märks till exempel på Södersjukhusets kardiologklinik som rankar högst i Sverige för hjärtinfarktvård enligt det nationella kvalitetsregistret Swedeheart.   

Screening genom utandningstest

Screeningen i den aktuella studien genomfördes i form av ett enkelt utandningstest. 24 procent av patienterna som gjorde testet hade en aktiv infektion av bakterien Helicobacter pylori. En sådan infektion kan öka risken för blödande magsår, inte minst i samband med att patienten efter en infarkt får blodförtunnande läkemedel.

I studien infördes rutinmässigt screening för bakterien på hälften av deltagande sjukhus under ett år. De patienter som testade positivt behandlades med antibiotika och protonpumpshämmare av ansvarig läkare. Övriga sjukhus gav vanlig vård utan extra test eller behandling under detta är. Därefter bytte sjukhusen koncept under ett-års tid. Slutligen följdes alla patienter upp ytterligare ett år.

Resultatet efter nästan två års uppföljning i snitt visar att det var färre personer i screeninggruppen som drabbades av magblödning, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Däremot fanns en tydlig effekt av screeningen när forskarna studerade särskilda undergrupper av patienter.

– Vi såg att personer med anemi (blodbrist) eller njursvikt, som har en ökad risk att blöda, skulle ha nytta av screening. Nu vill vi fortsätta att undersöka andra grupper och faktorer som kan påverka risken att drabbas av magblödning för att minska risken framöver, säger Robin Hofmann.

Forskningen har genomförts i nära samarbete med Södersjukhuset, Region Stockholm och Uppsala Clinical Research Center (UCR) och finansierades huvudsakligen av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm.  

Här finns länk till artikelni JAMA(Extern länk)