Historisk handtransplantation på Södersjukhuset

Patienten, som opererades för omkring tre månader sedan, har stått på väntelista till nya händer i 2,5 år. Men teamet på Södersjukhuset blev bekant med hen redan 2017. Sedan dess har det pågått en process med att skapa en struktur, och förberedelser för att kunna genomföra operationen. 

– Vi har förberett oss i flera år och varit redo för en transplantation. När en lämplig donator identifierades kunde vi aktivera hela kedjan. Då handlar det om att snabbt koordinera kirurgteam, operationspersonal, intensivvård och rehabilitering. Det är många faktorer som ska stämma. När allt väl gör det, måste vi vara redo att agera inom timmar säger Tobias Laurell, verksamhetschef på handkirurgiska kliniken och ansvarig för planeringen av processen.

Ett unikt lagarbete

Det här är den första handtransplantationen som genomförts i Stockholm, och den tredje i Norden. Operationen tog totalt 19 timmar och involverade runt 40 personer.

Tobias Tandrup, chef för rehabiliteringsenheten på handkirurgiska kliniken och Tobias Laurell, verksamhetschef på handkirurgiska kliniken, Södersjukhuset. Foto: Johan Adelgren.

För att klara ett så komplext ingrepp med så mycket personal krävs minutiös planering. 2020 gjordes en likande operation på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, och kirurgerna på Södersjukhuset har lärt sig mycket av det arbetet.

– Vi har gjort detaljerade instruktioner och scenarioträningar i förväg, till och med kartlagt var alla instrument och personer skulle stå i operationssalen. Det var ett enormt lagarbete, säger Tobias Laurell.

Han betonar också vikten av samarbete över sjukhusgränser.

– Vi har arbetat tätt ihop med plastikkirurger och transplantationskirurger från Karolinska Universitetssjukhuset. Det mest värdefulla har varit att se hur prestigelöst och fokuserat teamet har samarbetat. Alla har utgått från samma mål: att lyckas för patientens skull. Det här är inte en prestation för ett enskilt sjukhus, utan för svensk sjukvård, säger han. 

Intensiv rehabilitering 

Redan ett par dagar efter operationen startade den intensiva rehabiliteringen. Men förberedelserna startade redan långt tidigare. 

– En stor del av förberedelserna inför ingreppet handlade om att säkerställa motivation och förståelse för hur omfattande rehabiliteringen skulle bli. Det är jätteviktigt att patienten förstår att det krävs enormt mycket hängivenhet och träning, säger Tobias Tandrup, chef för rehabiliteringsenheten på handkirurgiska kliniken.

För att öva hjärnan på att kontrollera de nya händerna har patienten tränat med spegel- och skärmteknik, där man ser en virtuell hand röra sig när man själv aktiverar sina underarmsmuskler. Efter operationen började rehabiliteringen omgående.

–  De första dagarna efter operationen handlade det om att försiktigt börja röra på kroppen och händerna utan att påverka cirkulationen. Därefter har vi gradvis ökat den aktiva rörligheten. Det var en mäktig känsla när patienten redan efter tre dagar kunde röra fingrarna, säger han. 

Fysioterapeuter och arbetsterapeuter arbetar nu med patienten dagligen för att bibehålla rörlighet, motverka stelhet och gradvis träna upp funktion. Rehabiliteringen kommer att fortsätta intensivt i flera månader framöver, målet är att patienten ska få ökad självständighet och förbättrad livskvalitet.

 – Vi arbetar stegvis med rörelse, styrka och vardagsfunktioner – att kunna äta själv, borsta tänderna och tvätta händerna. Nerverna växer ungefär en millimeter per dygn, så det tar tid innan känsel och finmotorik återkommer. Förhoppningen är att patienten ska kunna leva ett mer självständigt liv och känna sig hel igen, säger Tobias Tandrup.