Strukturerad implementering av kloka kliniska val ger resultat
Södersjukhuset ser nu resultat av arbetet med kloka kliniska val. En viktig framgångsfaktor är det arbetssätt och de kriterier som tagits fram för att välja ut, införa, mäta och följa upp initiativ.
Arbetet startade under hösten 2025. En projektgrupp på Södersjukhuset har tagit fram ett arbetssätt för att implementera kloka kliniska val och kriterier för hur initiativ kan väljas ut. Kriterierna är att initiativen ska:
- utgå från rekommendationer från specialistföreningar
- vara mätbara över tid
- bedömas vara möjliga att införa i verksamheten.
– Framgångsfaktorn för att vi har kommit igång så bra med kloka kliniska val är att vi arbetar strukturerat. Varje initiativ mäts och följs upp på ett sätt som gör att vi kan se förändring över tid, säger Annelie Liljegren, chefläkare och projektägare för kloka kliniska val på Södersjukhuset.
Rätt mängd blod till rätt patient
Blod är ibland en bristvara och en blodtransfusion kan ge vissa biverkningar. Därför är rätt ordination av blod Södersjukhusets största initiativ inom kloka kliniska val. Flera medicinska verksamheter har infört ett arbetssätt där hemodynamiskt stabila patienter (patienter med stabil cirkulation) ordineras en enhet blod i taget, med efterföljande Hb-kontroll innan beslut tas om ytterligare blod behövs. Tidigare ordinerades två enheter åt gången.
Sedan initiativet startade hösten 2025 har andelen patienter som endast ordinerats en enhet blod i taget under en tolvtimmarsperiod ökat från 20 till 32 procent.
– Vi har en hypotes om att 40 procent av alla hemodynamiskt stabila patienter som ordineras blod inte behöver mer än en enhet. Det handlar om att ge rätt mängd blod till rätt patient, och det får vi utvärdera över tid, säger Annelie Liljegren.
Färre kärlröntgenundersökningar vid yrsel
Kärlröntgenundersökning av hjärnans kärl är viktig att göra på rätt patientgrupp. Samtidigt saknar undersökningen nytta hos många patienter med ofarlig yrsel. Utifrån särskilda kriterier kan man avstå från kärlröntgenundersökning av hjärnan hos patienter med yrsel. Sedan initiativet startade hösten 2025 har dessa undersökningar minskat i patientgruppen. Målet är att halvera antalet.
Färre gastroskopier hos patienter med esofagusvaricer
Patienter som redan står på betablockad och löper risk att utveckla esofagusvaricer behöver inte längre genomgå gastroskopi regelbundet, vilket tidigare gjordes en gång per år. Resultatet visar att kontrollgastroskopi för att identifiera esofagusvaricer nu har minskat med 40 procent.
Röntgen för lägeskontroll av CVK
Kontrollröntgen efter inläggning av central venkateter har minskat med drygt 50 procent. På flertalet patienter kan läget av en CVK idag kontrolleras med ultraljud i stället för röntgen.
– Det är fantastiskt att se hur initiativen redan ger resultat. Det här frigör resurser och arbetstid som vi i stället kan lägga på att implementera nya undersökningar och behandlingar som gör nytta för våra patienter, säger Annelie Liljegren.
Sättet att implementera kloka kliniska val banar väg för större initiativ
Nästa steg är att implementera kloka kliniska val på bredare front. Bland annat ska Södersjukhuset arbeta vidare med antibiotika, där fler patienter kan få tablettbehandling i stället för antibiotika intravenöst. Målet är att Södersjukhuset ska bli ett ackrediterat antibiotikasäkert sjukhus.
Ledningens stöd och ambassadörsprogram stärker införandet
Förutom arbetssättet och kriterierna för kloka kliniska val har två faktorer varit särskilt viktiga för införandet. Sjukhusledningen gav ett tydligt direktiv att driva arbetet och stod bakom att projektgruppen tog fram ett ambassadörsprogram. I programmet utbildas utvalda medarbetare för att utveckla och implementera kloka kliniska val som en del av Södersjukhusets verksamhet.
Foto: Torkel Eqkvist, Fotogruppen, Södersjukhuset
