HBTQ-hälsan firar 40 år!
HBTQ-hälsan är unik i Sverige. Mottagningen bildades för att möta det stora behov av psykosocialt stöd som fanns bland dem som drabbades av hiv/aids. Under verksamhetens 40 år har uppdraget utvidgats i takt med att samhället har förändrats.
HBTQ-hälsan tar emot homo-, bisexuella och transpersoner som är över 18 år samt deras närstående. Uppdraget är att erbjuda samtalskontakt i frågor som handlar om könsidentitet och sexuell läggning. Mottagningen erbjuder också gruppbehandlingar. De flesta kommer via så kallad egenremiss.
– HBTQ-hälsan startade som ett syskon till Venhälsan eftersom de som drabbades av HIV/aids hade så stora psykosociala behov, säger Magnus Karlsson. Han är psykoterapeut och har arbetat på HBTQ-hälsan i nästan 30 av de 40 år som mottagningen har funnits.
En spegel över samhällets utveckling
Han säger att HBTQ-hälsan har varit en spegel över samhällsutvecklingen. I mitten på 1990-talet kom läkemedlen mot HIV. Aids var då inte längre en dödlig sjukdom men även det blev en omställning för de som var drabbade.
– Många brände livet. De var inställda på att dö, hade gjort av med sina pengar och gett bort allt. De hade sett vänner dö. Så plötsligt kom en medicin och de överlevde. Det var inte alltid så lätt att komma tillbaka till livet och väckte många existentiella frågor, berättar Magnus Karlsson.
Då började frågeställningarna att handla om ”vem är jag och hur ska jag leva”. Nu kom också ett tryck att även öppna mottagningen för homo- och bisexuella kvinnor.
– Kvinnorna ringde, men vi fick säga nej eftersom de inte ingick i vårt uppdrag. Till slut tog vi emot dem ändå. Frågan började drivas politiskt och från 2005 var HBTQ-hälsan öppen för både kvinnor och män, säger Magnus Karlsson.
Med kvinnorna kom fler frågor kring att bilda familj och skaffa barn, där det då saknades förebilder. 1995 trädde lagen om registrerat partnerskap i kraft. Tio år senare fick homosexuella kvinnor rätt till assisterad befruktning genom insemination.
– Då blev det lättare för kvinnor att få barn, men samtidigt har det blivit svårare för männen. Tidigare var det vanligare att homosexuella par tillsammans skaffade ban i så kallade stjärnfamiljer, säger Magnus Karlsson.
Från ungefär 2010 blev transpersoner en mer synlig grupp som började besöka HBTQ-hälsan. I dag menar Magnus Karlsson att gruppen upplever en backlash i samhället.
– När jag ser tillbaka på de här åren har det varit en positiv utveckling fram tills nu och det är framför allt transpersoner som upplever ett ökat hat. Det är en grupp som är van att vara utsatt och att behöva strida. När framstegen kommer möter man också på ett motstånd som nu syns, säger Magnus Karlsson.
Han konstaterar också att Stockholm har förändrats. I dag kommer fler personer till HBTQ-hälsan med en annan etnisk bakgrund än svensk som många gånger lever i miljöer som inte är lika toleranta.
Efter 40 år är det fortfarande kö till HBTQ-hälsan.
– Vi möter alla sorters människor från olika delar av samhället. Frågorna slutar aldrig att vara relevanta. Från att en ung människa identifierar sig som homo- bi- eller transsexuell till hur det påverkar livet över tid och hur man lever i relation till föräldrar och vänner, säger Magnus Karlsson.
Magnus Karlsson har jobbat på HBTQ-hälsan i nästan 30 år (Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Södersjukhuset)
Kort om HBTQ-hälsan
HBTQ-hälsan erbjuder HBTQ personer och deras anhöriga samtal enskilt, i par eller i grupp. För närvarande erbjuder mottagningen olika gruppbehandlingar, för homo- och bisexuella, samt för transpersoner. Mottagningen kan också erbjuda handledning och konsultation kring HBTQ relaterade frågor åt vårdgivare.
På mottagningen arbetar legitimerade psykoterapeuter, psykologer och kuratorer.
