Viktig forskning på Akutmottagningen för våldtagna

Anna Möller är överläkare och forskare på Akutmottagningen för våldtagna. 2015 disputerade hon på en avhandling om konsekvenser av våldtäkt, skador och posttraumatisk stress. Bland annat visade hon på att sju av tio kvinnor reagerade med en tydlig frysreaktion efter våldtäkt. Något som fick stor betydelse för den nya samtyckeslagen som kom 2018.

–  Kvinnan kan inte säga nej för att hon blir så paralyserad. Därför krävs det i samtyckeslagen att man deltar aktivt eller säger ja till den sexuella handlingen, förklarar Anna Möller.

Hennes forskning visade att 40 procent av kvinnorna led av posttraumatisk stress sex månader efter övergreppet. Störst är risken att drabbas för den som har varit utsatt tidigare eller har en ökad sårbarhet. 

–  Vi såg också att det grövsta våldet sker i nära relationer. Det sexuella våldet är då en del av övrigt fysiskt och psykiskt våld, säger Anna Möller. 

De flesta som drabbas av ett övergrepp upplever en försämrad sexuell funktion sex månader efter ett övergrepp. Men nästan en tredjedel (27 procent) skattade sin funktion som bättre.

– Det kan bero på att man har lämnat en våldsam partner eller gått i terapi. Så även en traumatisk situation kan leda till något bättre i en del fall, säger Anna Möller.

Pågående forskningsprojekt

I dagsläget pågår flera forskningsprojekt på Akutmottagningen för våldtagna. En forskningsstudie som kommer pågå i fyra år undersöker hur män mår efter en våldtäkt och om de också drabbas av frysreaktioner.  

– Det finns nästan inga studier kring män som våldtas. Det vi har sett hos de män som kommer till mottagningen är att medelåldern är högre än hos kvinnorna som kommer. Majoriteten är män som har sex med män och det har ofta varit fler än en förövare, säger Anna Möller. 

På mottagningen pågår också ett doktorandprojekt kring hård sex och porrens påverkan. 

 – Vi ser mer våld och att skador är mycket vanligare nu än för 10 år sedan. Det som framför allt ökar är strypvåldet i åldersgruppen 16 till 29 år. Där ser vi en ökning från 8 till 20 procent bland dem som besöker mottagningen, säger Anna Möller. 

Hon menar att rättsläget gällande strypvåld idag är otydligt. Kliniskt saknas ofta synliga skador på halsen. Det innebär att det är svårt att bevisa att strypvåld har förekommit. Här pågår en studie där mottagningen samarbetar med andra delar av sjukhuset för att undersöka om man kan se skador inuti halsen. Man tittar också på hjärnskademarkörer.  Förhoppningen är att den här forskningen ska underlätta den framtida rättsprocessen. 

– Här tillkommer också frågan om samtycke. Kan man ge sitt samtycke, eller ta tillbaka det, om någon tar stryptag om halsen, säger Anna Möller.