Smittspridning i vården
Risk för smittspridning inom sjukvård och omsorg är välkänd men riskerna har minskat tack vare många års systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete. Oavsett är det mycket beklagligt när det inträffar. Utifrån vad vi nu vet om covid-19 och smittspridning är det troligt att medarbetare inom vården framför allt kan ha smittats under den första vågen då ingen helt förstod omfattningen, det saknades kunskap om att smitta kunde ske utan symptom och provtagningsresurserna inte var tillräckliga. Från början av pandemin var det också stort fokus på luftvägssymtom samt om man rest i drabbade områden. Det är också generellt svårt att påvisa hur och var smittspridning sker under en pågående pandemi.
Vården är en miljö med förhöjd smittrisk för medarbetarna då det finns många kontaktytor jämfört med exempelvis kontorsarbete, där man endast möter kända medarbetare. Skyddsutrustning är ett sätt att reducera smittrisken, men ingen utrustning kan garantera att smitta aldrig sker. Pågående pandemi är en extraordinär händelse och Södersjukhuset, och samhället i stort, har lärt sig mycket om hur vi ska förebygga och hantera smittsamhet och långdragna krisförlopp av denna typ.
Säkerhet för patienter och medarbetare gällande smitta
Säkerheten för patienter och medarbetare är alltid högsta prioritet. Under hela pandemin har Södersjukhuset löpande anpassat riktlinjer och rutiner utifrån tillgänglig information, ny kunskap samt nationella och regionala riktlinjer. När det gäller skydd för medarbetarna har Södersjukhuset alltid följt Regionens riktlinjer från Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm som i sin tur baserats på Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Redan i början av mars 2020 fanns anvisningar för hur medarbetare skulle skydda sig mot smitta vid vård, behandling och undersökning av patienter med bekräftad eller misstänkt covid-19. Rekommendationerna är i stort sett oförändrade sedan dess. I juni 2020 tillkom en ny riktlinje där visir eller munskydd skulle användas i samtliga fall av patientkontakt där ansiktsnära arbetsmoment ingick, oavsett misstänkt eller bekräftad smitta. I december 2020 tillkom en förstärkning av riktlinjerna för skyddsutrustning i syfte att ytterligare minska risken för smittspridning. Tillägget handlade om att alla medarbetare ska använda munskydd och visir i alla patientmöten oavsett arbetsmoment, detta för att undvika osäkerhet kring vilka arbetsmoment som uppfattas som ansiktsnära. I december infördes även en rutin att alla patienter som sökte vård på någon av Södersjukhusets akutmottagningar skulle förses med munskydd, inklusive barnakuten där även medföljande vuxna förses med munskydd.
Riktlinjer kring skyddsutrustning
Under pandemins olika faser och allteftersom kunskap om viruset och sjukdomen har ökat, har både riktlinjer och behandlingsmetoder förändrats. I Region Stockholm har rekommendationen alltid varit att munskydd och visir ska användas vid vård av patienter med covid-19. På Södersjukhuset fanns instruktioner för användning av skyddsutrustning och omhändertagande på akutmottagningarna på plats redan i början av mars 2020 och det har lagts ner stort arbete på att informera medarbetarna om vilken skyddsutrustning som ska användas i olika situationer. Anvisningar med bilder har funnits att tillgå och dessa har uppdaterats vid varje ändring av rekommendationerna och utifrån tillgången på skyddsutrustning. Produktblad på svenska har funnits för all skyddsutrustning och har delats ut när man hämtat ut utrustningen. Södersjukhuset började också tillverka egen skyddsutrustning under våren i form av långärmade skyddsförkläden och visir när det rådde brist på de produkterna.
Sjukfrånvaro och åtgärder
På Södersjukhuset är korttidsfrånvaron i genomsnitt 2,8 dagar per anställd vilket är en minskning jämfört med april 2020 men en liten ökning jämfört med 2018-2019 då de i genomsnitt låg på 2,5 dagar. Långtidssjukskrivningarna (över 90 dagar) är i genomsnitt 3,6 dagar (tidigare år 3,3 dagar) per anställd, en ökning jämfört med tidigare år. I siffrorna för långtidssjukskrivna ingår alla typer av sjukskrivningar, inte bara för långtidssymtom efter en covid-19 infektion. Ökningen är störst bland undersköterskor och sjuksköterskor.
Det finns inget stöd för att långvariga symtom efter covid-19 är kopplat till större eller mindre smittdos och långtidscovid är inte vanligare bland vårdpersonal än andra yrkesgrupper. Men det är en extra belastning på medarbetarna inom hälso- och sjukvården som redan är mycket ansträngda och utmattade efter denna långvariga pandemi. Alla medarbetare som är långtidssjukskrivna får en individuell rehabiliteringsplan som utformas i samarbete med företagshälsovården. Södersjukhuset gör även en individuell plan för återgång i arbete.
Södersjukhuset har arbetat mycket med krisstöd till medarbetarna för att de ska kunna hantera sina upplevelser av att vårda svårt sjuka patienter med covid-19. Under hela pandemin har krisstöd erbjudits samtliga medarbetare och stödet är flexibelt utifrån medarbetarens behov och har getts både individuellt och för grupper. Man har kunnat få stöd i form av återkommande samtal, enstaka insatser samt på vissa arbetsplatser har det funnit stöd på plats för de som haft behov av att få stödsamtal i samband med sitt arbetspass.
Sjukhuset har även erbjudit extra friskvårdsbidrag och två återhämtningsdagar. Inför sommaren har det gjorts ett omfattande arbete för att säkerställa att medarbetarna på Södersjukhuset ska få minst fyra veckors ledighet.
Hantering av covid-19 på Södersjukhusets akutmottagning
Idag utgår arbetssätt och rutiner ifrån att alla patienter kan vara bärare av covid-19, samt att patienter med luftvägssymtom kan lida av en annan åkomma. Därför använder vårdpersonalen alltid ansiktsvisir och munskydd när man är i samma rum som en patient, oavsett symtom och sjukdomstillstånd. Allt vårdarbete på sjukhuset utgår ifrån basala hygienrutiner. På akutmottagningen förses alla patienter med munskydd.
Patienter som kommer gående till Södersjukhusets akutmottagning får sitta långt från varandra i ett stort rum där max 15 personer får vistas samtidigt. Efter första inskrivningen görs en första bedömning i ett bås eller behandlingsrum. Båsen har 1,5–2 meters mellanrum, vilket är det avstånd som är rekommenderat för att hindra smittspridning. Snabbtest för covid-19 görs på samtliga patienter som söker till akutmottagningen.
Patienter som kommer med ambulans mottas av en sjuksköterska för första bedömning om var patienten ska hänvisas. Under tiden som ambulanspersonalen rapporterar till sjuksköterskan placeras patienten i ett bås med fast skiljevägg mellan varje patient. Patienternas flyttas sedan vidare till ett behandlingsrum eller ett bås på akutmottagningen av en assistent iförd skyddsutrustning. När många ambulanser anländer samtidigt kan viss väntan uppstå, men där det finns en stark misstanke om covid-19 prioriteras dessa patienter alltid. Personalen som tar hand om patienterna i nästa steg använder även de skyddsutrustning enligt fastställda riktlinjer.
Samtliga patienter hålls isolerade från varandra tills det är klarlagt om patienten har covid-19 eller inte. Ambulanser med svårt sjuka patienter tas emot i ett av de sex akutrummen av personal iförd skyddsutrustning. Dessa akutrum ligger i direkt anslutning till ambulanshallen.
