Hoppa till huvudinnehållet

Aortadissektion drabbar fler och kvinnor har sämre prognos

Aortadissektion är ett ovanligt men allvarligt tillstånd där stora kroppspulsåderns kärlväggar försvagas eller brister. Tillståndet har sagts drabba 3-4 personer per 100 000 invånare varje år i Sverige. Nu visar doktoranden Christian Smedberg, ST-läkare på kärlkirurgen vid Sös, att siffran är något högre och att kvinnor har sämre prognos än man trott.

Studien publicerades nyligen i den prestigefyllda tidskriften European Heart Journal.

Vad är aortadissektion?

Aortan, eller stora kroppspulsådern, är kroppens huvudartär och det blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat ut i kroppen. Aortan utgår från hjärtats vänstra kammare. Mellan kammare och aorta sitter hjärtklaffen, som förhindrar att blodet flödar tillbaka när hjärtat vilar mellan sammandragningarna.

Vid aortadissektion skadas innersta vägglagret, aortaväggen spaltas upp och blodet flödar mellan innervägg och yttervägg. Detta riskerar att påverka blodflödet till organ i kroppen, att ge blödning i hjärtsäcken eller göra så att aortan brister. Om aorta närmast hjärtat är påverkad kallas dissektionen typ A. Denna typ är potentiellt farligast och akut operation är i de flest fall livräddande. Vid typ B sker skadan efter aortabågen, aortans övre kurvade del. Här opereras patienterna om det finns risk för att aortan kan brista eller att blodet inte når fram till andra organ som det ska. Detta görs idag oftast med så kallad stentbehandling. Bedöms riskerna för komplikationer som låga får patienten smärtstillande och blodtryckssänkande medicinering. 

Vilka är symtomen och vilka drabbas?

Symtom på aortadissektion är svår akut bröst- eller ryggsmärta där smärtan förflyttar sig. Som drabbad kan du också bli allmänpåverkad och få blodtrycksfall.

Varför vissa drabbas är inte känt men några riskfaktorer anses bland annat vara högt blodtryck som inte behandlas, rökning, vissa bindvävssjukdomar, fel utformad hjärtklaff eller bråck på kroppspulsådern i bröstkorgen. Försvagningen i aortans kärlvägg kan också vara medfödd.

Christian Smedberg

Vad är det viktigaste du har kommit fram till i studien?

- Att fler drabbas än tidigare beskrivet. Det har hittills sagts att 3-4 personer per 100 000 invånare drabbas varje år i Sverige. Men de siffrorna är baserade på företrädelsevis små studier. Vår studie är unik i det att den är populationsbaserad och inkluderar över 8 000 patienter. Resultatet är att 7,2 per 100 000 individer per år i Sverige har drabbats under perioden 2002-2016.

- Vi har också visat att antalet patienter som opereras stiger samtidigt som dödligheten sjunker. Tyvärr sjunker dödligheten inte i lika stor utsträckning för kvinnor och bland opererade patienter har kvinnor en högre dödlighet. 


 

 

Varför är studien viktig?

- Att visa att sjukdomen är vanligare än tidigare beskrivet kan hjälpa till att öka medvetenheten om sjukdomen så att diagnos kan ställas snabbare. Att visa att kvinnor har en sämre prognos är viktigt på flera sätt. Resultatet visar att vi kliniker behöver ha en större vaksamhet för denna patientgrupp, men också att framtida forskningsstudier måste analysera möjliga orsaker till varför det ser ut som det gör.

Hittade du något oväntat under studien?

- Vi misstänkte att kvinnor skulle ha en högre dödlighet än män och vår hypotes var att det skulle kunna bero på att de opereras i mindre utsträckning. Nu visade det sig att operationsfrekvensen var i stort sett samma mellan män och kvinnor men att den ökade dödligheten hos kvinnor sågs just bland opererade patienter. 

Mer information

Christian Smedberg är doktorand vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS) och ST-läkare i kärlkirurgi vid Södersjukhuset.

Läs den vetenskapliga artikeln.