Hoppa till huvudinnehållet
Startsida / Press / Nyheter / Brustna hjärtan ska läkas av forskande sjuksköterskor
Besöksförbud och viss vård framskjuten

Södersjukhuset är i förstärkningsläge med anledning av covid-19. På grund av det råder generellt besöksförbud och viss vård skjuts fram. Läs mer.

Brustna hjärtan ska läkas av forskande sjuksköterskor

Porträttbild Runa Sundelin och Patrik Lyngå
Forsknings- och universitetssjuksköterskor finns inom flera verksamhetsområden på Södersjukhuset. På Vo Kardiologi arbetar sjuksköterskorna Runa Sundelin och Patrik Lyngå med forskningsarbete för att utveckla behandling för Takotsubo syndrom – eller brustet hjärta som det kallas på svenska.

Den aktuella studien går ut på att undersöka om internetbaserad KBT-behandling kan vara till hjälp i rehabiliteringen av patienter som drabbats av brustet hjärta. Studien är planerad och utvecklad utifrån befintlig forskning kring sjukdomen tillsammans med psykologer på Uppsala universitet.

– Vi har också haft en patientpanel som ända från början bidragit med synpunkter kring vilket stöd de vill ha, som har fått testa behandlingen för att ge feedback, säger universitetssjuksköterskan Patrik Lyngå.

Runa Sundelin är forskningssjuksköterska och jobbar nära Patrik Lyngå med att forska kring Takotsubo syndrom. Hon screenar bland annat journaler för att hitta tänkbara deltagare till studien. I nuläget testas behandlingen på 10 nyinsjuknade patienter för att se om det finns ett bra underlag för en större studie, för att ta reda på om behandlingen kan påverka sjukdomsperioden.

Takotsubo syndrom har samma symptom som en hjärtinfarkt, men med normala kranskärl på kranskärlsröntgen. Sjukdomen är ofta kopplad till akut fysisk eller psykisk stress och drabbar flest kvinnor. Ett plötsligt besked om en närstående som avlidit, att komma hem till ett nedbrunnet hus eller en misshandel kan vara en utlösande faktor.

En studie bland flera

Förutom forskningen kring brustna hjärtan pågår en studie om patienter med förmaksflimmer som lottas till vilken blodförtunnande behandling som minskar risken för stroke respektive blödning. Den ena gruppen behandlas enligt dagens praxis och den andra gruppen enligt ABC risk scores. Då en behandlingsrekommendation tas fram via en algoritm med parametrarna åldern, biomarkörer och sjukdomshistoria. Frågan som undersöks där är om en dator kan bli bättre än en läkare att bestämma behandling för drabbade patienter. Det är också vanligt med fas III-studier och även fas II-studier för nya läkemedel.

Patrik Lyngå och Runa Sundelin skiljer den akademiska forskningen från de medicinska studierna som läkemedelsföretag finansierar. I de sistnämnda fallen hjälper vi läkemedelsföretagen att ta fram nya läkemedel, som Forxiga och Entresto för att behandla hjärtsvikt, medan den akademiska forskningen enkom handlar om att erbjuda bättre behandlingar för patienter. Men båda inriktningar behövs.

– Idag har vi fantastiska nya läkemedel att tillgå, som nya antikoagulantia, där vi faktiskt är på väg bort från det blodförtunnande medlet Waran. Som kräver mycket uppföljning och blodprover. Det finns annat. Men utan forskningen hade vi inte varit där. Så det har underlättat mycket, säger Runa Sundelin.

För den akademiska forskningen har stödet från professor Per Tornvall varit ovärderligt. Där handlar det mycket om reconsideration, engelska för att tänka om, och hitta nya infallsvinklar istället för att fortsätta i gamla vanor.

– Ett exempel är att använda en psykologisk behandling som KBT på ett medicinskt tillstånd som Takotsubo, säger Patrik Lyngå.

Good Clinical Practice

Det goda kliniska förfarandet står i centrum för forskningen som bedrivs på hjärtmottagningen. Det är ett etiskt regelverk som reglerar hur forskningen får bedrivas. Regelverket har sitt ursprung i Helsingforsdeklarationen och är en viktig del av verksamheten eftersom det fortfarande idag finns exempel på skadlig forskning.

– Det är mycket viktigare att det här regelverket följs än vad man kanske tror, säger Patrik Lyngå.

I praktiken innebär regelverket att forskningen blir mer komplicerad och tar längre tid att genomföra än om det hade gått att göra frånsteg från reglerna. Deltagarna får bland annat detaljerad information om sitt deltagande, får möjlighet att tänka över sitt deltagande och kan när som helst hoppa av studien. Även om de skrivit på papper för sitt deltagande.

– Vi jobbar hela tiden med samtycke. Deltagarna skriver på samtycket, men det är bara en underskrift om att de tagit emot informationen. De kan när som helst dra sig ur studien om de ändrar sig längs vägen, säger Runa Sundelin.

FAKTA

Runa Sundelin är specialistsjuksköterska motsvarande steg fem på den sjugradiga kompetensstegen i region Stockholm. Hon är process-sjuksköterska på Vo Kardiologi.

Patrik Lyngå är disputerad sjuksköterska och på nivå sju av kompetensskalan. I uppdraget ingår förutom patientarbete att driva forskning, undervisa och handleda.

Idag finns ett tiotal disputerade sjuksköterskor på Södersjukhuset och fyra av dem är universitetssjuksköterskor. Utöver det finns ett tjugotal forskningssjuksköterskor.

På kardiologen finns omkring två och en halv tjänst avsatt för forskningsarbete.

Foto: Johan Adelgren/Fotogruppen Södersjukhuset