Emanuel, berätta kort om din bakgrund inom vården.
Direkt efter sjuksköterskestudierna, juni 2017, började jag jobba på Södersjukhusets strokeavdelning. Efter lite mer än ett år som kliniskt arbetande sjuksköterska så sökte jag mig vidare till läkemedelsindustrin, men oavsett vilken titel jag har där så kommer jag ju alltid vara sjuksköterska.
Varför valde du att komma tillbaka?
Jag trivs väldigt bra på mitt nuvarande jobb. Men för mig så var det självklart att göra en insats under den här krisen, till en början på helgerna. Nu gäller det för alla att dra sitt strå till stacken. Jag tycker det är fantastiskt med alla insatser som nu görs, inte minst från exempelvis SAS som nu ombildar sin kabinpersonal till att kunna rycka in inom vården.
I skrivande stund har du hunnit jobba din första helg. Hur har det känts att vara tillbaka och ställa om? Läskigt? Motiverande?
Läskigt var det absolut inte! Däremot undrade jag lite hur mycket som satt i ryggraden och hur mycket jag hade tappat bort. Men känslan så fort kläderna kom på var densamma! Det kändes helt enkelt självklart att vara där. Sen har jag saknat kollegorna, det märkte jag verkligen. Det är en speciell sammanhållning när alla rycker in tillsammans för att lösa alla situationer som kan uppstå.
Är du orolig för att bli smittad av coronaviruset?
Just nu är jag på strokeavdelningen och avlastar där. Om en patient kommer in med tydliga symtom av stroke och behöver behandling för den så hamnar patienten hos mig på avdelning 81, oavsett om hen har corona eller inte. Jag vet i dagsläget inte var jag kommer att jobba framledes, eller med vilka exakta uppgifter. Nästa gång kanske jag är på en infektionsavdelning, vi får se. Vad gäller risken att bli smittad så är jag faktiskt inte så orolig.
Vad tror du blir största utmaningen?
Jag känner väl samma oro som de flesta. Utmaningen när det gäller antal händer, platser och sängar. Vi har hög kompetens i den svenska vården, det är jag inte orolig för, men det som krävs är människor som kan finnas där och att det finns plats att ta hand om alla. Jag hoppas verkligen att man också ser till att de ekonomiska förutsättningarna finns där.
Vad hoppas du kunna bidra med och lära dig under den pågående coronapandemin?
Varje patient är ny och varje situation innehåller något nytt. Därför lär man sig alltid något nytt varje dag. Kanske kan det också tillföra lite att någon som jag, som nu även har erfarenhet från annat håll, kan komma in och försöka bidra med lite andra perspektiv. Sen hoppas jag förstås att forskningen snabbt går framåt och att läkemedelsindustrin så snart som möjligt har bättre tester och förhoppningsvis även ett vaccin på plats.
Är du också vårdutbildad men jobbar i dag utanför vården, och går i liknande tankar? Då är du varmt välkommen att dra ditt strå till stacken med oss här på Södersjukhuset. Ansök här.
