Hiv kan inte botas men idag finns extremt effektiv behandling som innebär att man kan leva med smittfri hiv och med en förväntad normal livslängd. Får man sin diagnos i tid och påbörjar läkemedelsbehandling så skadas inte immunförsvaret och när virusnivån gått ner till omätbar nivå så kan inte hiv föras vidare. Behandlingen är dock livslång, och kostsam ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
PreP (preexpositionsprofylax för hiv) innebär att personer med ökad risk att smittas av hiv får läkemedel i förebyggande syfte med regelbunden uppföljning på mottagningen var tredje månad.
Finn Filén är överläkare på Venhälsan på Södersjukhuset och har tillsammans med professor Anna Mia Ekström, forskningssjuksköterskan Victor Westergren och kuratorn Elin Rost genomfört den hittills största studien av PrEP-behandling i Sverige.
–Tack vare behandlingen har antalet som smittas med hiv sjunkit radikalt på Venhälsan i Stockholm, från tidigare runt 50 till 10–15 nya hivpositiva MSM om året Nu har vi har genomfört PrEP-behandling i fem år och tycker att det är viktigt att utvärdera behandlingen och se om det finns saker vi kan effektivisera, säger han.
Studien är finanseriad av Folkhälsomyndigheten och Stiftelsen Läkare mot AIDS Forskningsfond, och resultaten beaktas i Sveriges nya hivstrategi.
Cirka 1 000 PrEP-användare på Venhälsan har gett sitt medgivande till att deras data får användas anonymt. I studien har bland annat risken för sexuellt överförbara sjukdomar undersökts.
– Andelen sexuellt överförbara sjukdomar relativt hög men i linje med vad vi förväntat oss, målgruppen är sexuellt aktiv, säger Finn Filén.
Detta visar att personer på PrEP tar ansvar för sin sexuella hälsa genom frekvent testning samt att PrEP verkligen behövs.
– Vårt budskap är att kondom är bästa sättet att undvika sexuellt överförbara sjukdomar. PrEP skyddar enbart mot hiv men den som deltar i PrEP testas även för anda sexuellt överförbara sjukdomar var tredje månad. Det gör att vi kan behandla och förhindra spridningen även av dessa sjukdomar, säger han.
Risken för läkemedelsbiverkningar, främst på njurarna, har också undersökts. Avvikande njurfunktionsprover är relativt vanligt men normaliseras ofta. Ett resultat av studien är att provtagning av njurfunktion därför kan effektiviseras och främst fokusera på personer över 40 år. Också detta är förväntat och i linje med bland annat Världshälsoorganisationens rekommendationer.
Inom ramen för studien har 300 personer svarat på frågor om psykisk hälsa och alkohol- och drogvanor särskilt droger som används för att förhöja den sexuella upplevelsen, så kallad chemsex. Studien visar att den psykiska hälsan överlag är god hos deltagarna men fler studier behövs som inkluderar också personer som inte talar engelska eller svenska samt fler unga som använder chemsex.
När det gäller droganvändning är det en relativt högre användning av droger i samband med sex än hos befolkningen generellt.
– Resultaten ligger i linje med hur det ser ut i andra länder bland MSM på PrEP. Det behöver dock inte betyda att man har en drogproblematik. Gällande riskbruk av alkohol är frekvensen högre än hos allmänheten i stort, säger Anna Mia Ekström
– Venhälsan och andra mottagningar som möter målgruppen bör därför ställa frågor om både alkohol och droger och erbjuda beroendebehandling vid behov. Att använda droger i samband med sex kan påverka riskbeteende, därför är det viktigt att fortsätta testa för sexuellt överförbara sjukdomar, säger hon.
Studiens resultat stödjer tidigare forskning om att PrEP är en viktig del av hiv-prevention i gruppen MSM med hög risk att smittas med hiv och kostar mindre än att behandla en individ med hiv livet ut. Att förhindra smitta av hiv är dock mest betydelsefullt för den enskilde.
– Även om hiv i dag går att behandla består stigmat kring sjukdomen. För den som drabbas är det fortfarande en diagnos som ofta innebär ett stort misstänkliggörande, säger Finn Filén.
