Hoppa till huvudinnehållet
Information till patienter angående vårdstrejken

Södersjukhuset omfattas av Vårdförbundets strejk som inletts den 4 juni. Läs mer här.

Handkirurgi – en liten specialitet med stor betydelse

Handkirurgiska kliniken har funnits i trettio år på Södersjukhuset och är den enda specialistkliniken för behandling av handskador i Stockholm. Hit kommer patienter från hela regionen samt Södermanland och Gotland – vilket gör att Södersjukhuset är det största handkirurgiska upptagningsområdet i Sverige med omkring en fjärdedel av landets befolkning.

Tobias Laurell är verksamhetschef på handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset och har jobbat här i 18 år. Handkirurgi är en relativt liten läkarspecialitet med få livshotande diagnoser, men med stor betydelse för patienternas livskvalitet.

– Handkirurgi är viktigt, och handkirurger kan verkligen göra stor skillnad. Exempelvis när man lagar stora nervskador i handen så att personen kan få tillbaka känsel eller om man lyckas sätta tillbaka en amputerad tumme. Att bli av med en tumme eller att förlora känseln i handen innebär en lika stor funktionsnedsättning som att förlora foten till exempel genom amputation, säger han.

Södersjukhuset är ett av Sveriges största traumasjukhus och på handkirurgiska kliniken opereras årligen omkring 900 patienter med en traumatisk diagnos, som exempelvis sen- eller nervskador och frakturer. Sedan 2016 bedriver dessutom Södersjukhuset, på uppdrag av Socialstyrelsen, nationell högspecialiserad vård (NHV) av plexus brachialisskador (en skada på armens nervfläta, som styr funktionen i axel, arm och hand och som oftast orsakas av trauma).

– Det är något vi kan vara stolta över, men som sällan lyfts fram. Vi har ett av de äldsta NHV-uppdragen i Sverige och är i grunden högspecialister på vårt område, det är ganska unikt, säger Tobias Laurell.

Många förbättringar

Under de 18 år han har jobbat på Södersjukhuset har det hänt mycket, bland annat har det Svenska kvalitetsregistret inom handkirurgi, Hakir, startats av professor Marianne Arner på Södersjukhuset, med syfte att förbättra vården och göra den mer jämlik.

– Hakir innehåller data från hundratusentals operationer vilket gör att vi enklare kan följa upp och bli bättre, det är en samlande kraft inom hela det handkirurgiska området, säger han.

En annan stor förbättring är att dagkirurgin utvecklats.

– Vi har gått från att lägga in många patienter till att numera operera 85 procent dagkirurgiskt. Det gynnar både patienter och vården. Jag är stolt över mina kollegor som gör ett så bra jobb, och över att vi lyckas bli bättre hela tiden.

Skärskador är vanligast

En av de vanligaste anledningarna till att patienter kommer hit är att de skurit sig, på en kniv, glas eller olika redskap.

– Vi har vanligtvis lite mer att göra när det är bättre väder. Det är då man rör sig ute, arbetar i trädgården och skadar sig på redskap, festar i parker och hamnar i slagsmål eller skär sig på glas. Byggarbetare verkar också skada sig mer när det är mer utomhusaktivitet på byggena, säger Tobias Laurell.

Det finns ett par patientgrupper som särskilt utmärker sig för handkirurgen, en av dem är de som skadat sig i kriminella sammanhang. Och det händer nästan varje månad att fängelsekunder med säkerhetspersonal kommer till handkirurgiska mottagningen.

– De flesta människor använder händerna mycket och därför skadar man sig lätt där. Den här patientgruppen använder händerna för att bråka, och så hamnar de här. Det är ett speciellt scenario, och ofta jobbigt för vår personal. I de mest extrema fallen har patienten kommit tillsammans med polis som bär k-pist, säger Tobias Laurell.

"Vi gör allt för att bevara känseln"

– En annan typ av patient som sätter oss på prov är de som skadar sig själva, av ångest eller som vill dö. Ofta opererar vi dem snabbt och skickar dem sedan vidare till den psykiatrisk vården för att de ska få behandling för sina självmordstankar och ångest. Vi försöker göra allt för att bevara känseln och funktionen i handen men det är inte alltid vi lyckas och då kommer patienten alltid ha en påminnelse om det som hänt, säger han.

Tobias Laurell berättar att det här är komplicerade och tragiska situationer som kräver ett nära samarbete med varandra och andra verksamheter.

Vad får personalen för stöd i samband med sådana svåra situationer?

– Jag upplever att vi har en bra kommunikation med varandra, och att man får bra stöd av sina chefer och vet vart man ska vända sig om man behöver prata, säger Tobias Laurell.

Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Södersjukhuset