Den 9 mars bekräftades den första patienten med covid-19 på Södersjukhuset. Sedan dess har nästan 8 000 patienter provtagits på akuten för covid-19, varav 1 800 har konstaterats smittade.
– I början visste vi inte från dag till dag eller från vecka till vecka vad vi skulle mötas av på jobbet, säger Annika Werkelin Kleveborn, undersköterska sedan 30 år på akuten.
– Det kändes inte helt optimalt i början då mycket runt själva viruset och hur det smittade var osäkert. Men, vi kom snabbt in i det och under den värsta covid-vågen var systemet väldigt välsmort och samarbetet med övriga sjukhuset och kollegor har fungerat oerhört bra, säger Najdin Kapo, ST-läkare på akuten.
F.v. Annika Werkelin Kleveborn, Najdin Kapo, Sule Özkardes
Annorlunda arbetssituation
Den största förändringen är skyddskläderna. De ska på och av, på och av. Allt tar längre tid och det gäller att planera vad som ska med in till patienten på vårdrummet eftersom det inte bara går att springa ut igen utan att byta skyddskläder.
– Det har varit svårare att bemöta de äldre covid-smittade patienterna. När de ropar kan jag inte bara gå in och lägga en hand och lugna dem som jag brukar. I stället ska jag sätta på mig all skyddsutrustning och när jag väl kommer in till patienten så hör de knappt vad jag säger, berättar Annika Werkelin Kleveborn.
– Jag kan inte ge patienterna det jag vill eftersom jag måste hålla ett visst avstånd. Att inte kunna komma nära och visa att jag bryr mig är väldigt jobbigt, säger Sule Özkardes, sjuksköterska på akuten.
Tryggt på jobbet - osäkert utanför
I början kom ny information flera gånger om dagen gällande det nya viruset. Information om viruset, smittvägar och hur skyddskläder skulle användas fick medarbetarna ta del av på varje uppstartsmöte.
– Vi har alltid haft tillräckligt med skyddskläder, så jag har inte känt mig orolig för att bli smittad på jobbet. Däremot har jag känt oro över att bli smittad på bussen till och från jobbet, säger Annika Werkelin Kleveborn.
– Jag har inte varit rädd för att smittas, men för att vara smittsam. Privat har jag känt oro och rädsla att sprida det vidare till mina anhöriga och har därför haft minimal kontakt med vänner och familj, berättar Najdin Kapo.
Stolt över kollegorna
Hela sjukhuset har kraftsamlat under denna period. Även personer, som vanligtvis inte arbetar på sjukhuset, har avlastat vårdpersonalen på akuten genom att sprita av ytor, ge fika till patienter och köra patienter till röntgen.
– Har förstått nu hur otroligt beroende vi är av varandra. Jag känner en sådan stolthet över alla som har bidragit, både kollegor och frivilliga, säger Sule Özkardes.
– Jag vill lyfta fram hur väl allt fungerade när trycket var som allra störst. Alla hjälpte till och patienterna kom snabbt upp till rätt avdelning. Hela sjukhuset har arbetat som ett team och lyckats kraftsamla – med patienten i fokus. Det är någonting som jag tar med mig in i framtiden, säger Najdin Kapo.
Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös
