Hur kommer det sig att du är här, bland covid-patienterna?
- Jag pluggar till läkare, går termin 5, och hade tänkt söka extrajobb som undersköterska till sommaren. Men så kom covid-19 och då förstod jag ju att det behövdes hjälp redan nu. Så såg jag en rekryteringsannons på Facebook och tänkte - varför inte rycka in? Det kändes bra. Jag är ung, tillhör inte någon riskgrupp och sparar mycket tid nu när våra föreläsningar på läkarprogrammet är online. Jag träffar inte heller mina kompisar lika ofta, i och med den sociala distanseringen. Nu har jag chansen, tänkte jag.
Hur är det att vara i covid-19-vården?
- Jag har lärt mig otroligt mycket under fyra veckor. Mycket praktisk omvårdnad som jag inte får på samma sätt som läkare. Jag lär mig att prata med patienter, ser deras värld och får den patientnära kontakten. Det hjälper mig jättemycket känner jag. I början var jag lite orolig för att jag inte skulle hinna lära mig så mycket, i och med att vi gärna inte ska gå in två och två till patienterna och inte vara hos dem för länge. Men de stunder du är där är otroligt värdefulla.
På vilket sätt är det värdefullt? Vad får du göra?
- Jag kollar patienternas vitalparametrar som blodtryck, syresättning och så. Men också urinprov, kapillärprov och sköter basal omvårdnad. Jag ger patienterna mat och dricka, hjälper dem när de behöver gå på toaletten och mycket mer. Vi undersköterskor kan också bistå när de vill ringa en närstående. Många av våra patienter är ganska pigga och äter och dricker. En del behöver inte ens syrgasmask. Men de kan snabbt bli mycket sämre. Ibland överensstämmer inte deras värden med hur de mår. Därför behöver vi vara observanta och kontrollera värdena ofta.
Du är inte rädd?
- Nej jag är inte så orolig. Jag är som sagt ung och tillhör inte någon riskgrupp. Faktum är att jag känner mig säkrare på sjukhuset än ute i samhället. På jobbet har jag i alla fall full skyddsutrustning, och vi spritar oss mycket.
- Men jag vill inte smitta mina föräldrar eller kompisar som tillhör en riskgrupp. Så de träffar jag inte lika mycket nu, och håller avstånd när vi ses.
Vad är största utmaningen med jobbet tycker du?
- Att möta alla patienter som har olika bakgrund, personligheter och förutsättningar. De behöver alla bli bemötta på ett sätt som passar just dem. Vi måste också ha i bakhuvudet att covid-19-patienterna kan ha andra sjukdomar också, som kanske behöver behandlas. Som undersköterska eller sjuksköterska träffar du patienterna mest, mer än läkarna. Så det är ofta vi som kan uppmärksamma läkarna om att kanske fler prover och undersökningar behöver göras.
- Sedan är det en utmaning med skyddsutrustningen. Den är jobbig att ha på sig länge och du tar av och på den många gånger under ett arbetspass. Det tar tid och kraft att hålla de basala hygienrutinerna.
Hur var rekryteringsprocessen?
- Den gick väldigt smidigt. Jag skickade in mitt cv och så var det en intervju på telefon. Efter några dagar fick jag veta att jag hade fått jobbet. Och då, innan jag började, var jag på en heldags introduktionsutbildning på Sös kliniska träningscenter, KTC. Det var verkligen jättebra! Vi fick träna på mycket av det vi nu gör på jobbet – ta vitalparametrar och olika prover. Men då gjorde vi det på dockor. Det gjorde att jag kände mig förberedd när jag väl kom hit.
Är det något som inte blev som du hade tänkt?
- Jag tänkte jobba litegrann vid sidan av studierna, men jag har jobbat mycket mer, nästan heltid. Fast det går bra. Jag blir så glad när jag ser att jag kan hjälpa patienterna och de är så tacksamma. Och personalen på avdelningen är så snälla och hjälpsamma. Jag trivs verkligen. Men nu måste jag vara ledig några dagar för jag har tenta snart.
Är det något patientmöte som har berört dig extra mycket?
- För några veckor sedan var det en man som pratade med sin dotter på telefon, och som då berättade för henne hur bra jag skötte om honom. Vi småpratar ju med patienterna när vi är inne på rummet och det kändes som om han och jag hade fått extra bra kontakt. Men efter det blev han sämre och behövde läggas in på en av våra intensivvårdsavdelningar. Och nu vet jag inte hur det har gått för honom. Det tänker jag ofta på.
Får du stötta de närstående också?
- Ja vi får absolut kliva in och stötta närstående, till exempel på telefon när de har pratat med patienten. Eller om de kommer och lämnar saker till patienten i entrén. Men vi kan ju inte ge några svar om sjukdomsförloppet. Däremot kan vi lyssna, och det kan hjälpa det med.
Skulle du göra samma val idag – att gå in i covid-19-vården?
- Absolut jag ångrar ingenting, jag är jättenöjd. En av mina klasskompisar hjälper också till på samma avdelning. Vi är många studenter som har hoppat in och jobbar. Så har du möjlighet, kom och hjälp. Den ordinarie personalen jobbar så otroligt hårt. Vi behöver bli fler!
Foto: Johan Adelgren, Fotogruppen Sös
Jobba på Sös i sommar
Under våren har sjukvården ställts inför tuffa utmaningar i och med covid-19. Nu vill vi att våra medarbetare ska få en välbehövlig semester.
Vill du vara med och stötta vården i deras arbete? Då är du varmt välkommen. Vi ger dig en individuellt anpassad introduktion utifrån din erfarenhet och kompetens.
Läs mer och ansök här:
