Hoppa till huvudinnehållet
Startsida / Press / Nyheter / Kuratorer och psykologer på plats i covid-19-vården
Besöksförbud och viss vård framskjuten

Södersjukhuset är i förstärkningsläge med anledning av covid-19. På grund av det råder generellt besöksförbud och viss vård skjuts fram. Läs mer.

Kuratorer och psykologer på plats i covid-19-vården

För att stötta patienter, närstående och medarbetare i covid-19-vården på Sös har sjukhuset samlat ett 20-tal kuratorer, psykologer och psykoterapeuter till en tillfällig sjukhusgemensam psykosocial resurs. Många av dem ingår i avdelningarnas vårdteam, nära patienterna och deras närstående. Andra finns på sjukhuset för medarbetare eller vårdlag som behöver stöd.

”Kommer jag att dö?”, ”Hur ser det ut där min man ligger?”, ”Finns någon vid mammas sida?” eller ”Tar jag med smittan hem från jobbet?”. Det är några av de frågor och samtal som kuratorerna, psykologerna och psykoterapeuterna som är i covid-19-vården på Sös ställs inför.

- De möter människor som är under stor press. Många patienter känner en stark oro, en del har dödsångest, svårt att andas, och många är gamla med behov av existentiella samtal. De vill få berätta sin historia, knyta ihop säcken.

- Vårdpersonalen i sin tur är oroliga för att själva smittas, eller att ta hem smittan till nära och kära. Nu börjar de också bli trötta och då kommer tankarna: Hur länge ska det här pågå? Kommer jag att orka? Många beskriver en deppighet, att de vill tillbaka till sin vanliga jobbvardag.

- Och så har vi oron hos de många närstående. De som vill finnas där vid sin partners, förälders eller väns sida, men som under rådande omständigheter inte kan det. Det finns ett stort behov av stöd till både patienter, närstående och medarbetare i vården just nu.

Det säger Linda Geupel. Till vardags är hon kurator på Rehabiliteringsenheten vid handkirurgen på Sös, och har en samordnande roll för sjukhusets kuratorer. Nu jobbar hon tätt ihop med Magnus Karlsson, socionom och enhetschef på Specialistcentrum Sexuell hälsa, som är bemanningsansvarig för de psykosociala resurserna på Sös relaterat till covid-19.

På bilden Marcus Jensfelt, en av kuratorerna i Sös covid-vård. Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös.


En del av vårdteamet

Närmare 10 kuratorer och 10 psykologer är utstationerade i Sös intensivvård och på de vårdavdelningar som vårdar covid-19-patienter. Dessutom finns det tre personalstödjare centralt på sjukhuset som kan kontaktas av medarbetare för individuellt stöd eller gruppsamtal.

På avdelningarna är kuratorerna och psykologerna en del av vårdteamet. En psykolog och en kurator jobbar i par på varje avdelning med fokuset patienter och närstående.

- Kuratorerna och psykologerna kompletterar varandra på ett bra sätt. Tillsammans tittar de på frågeställningar, samt inre och yttre faktorer som påverkar patienten och den närstående, säger Linda.

För att få ihop en tillräckligt stor personalgrupp fick Linda och Magnus låna in kuratorer från en del av Sös mottagningar. HBT-hälsans psykologer och psykoterapeuter inkluderades liksom psykologer från olika av Sachsska barn- och ungdomssjukhusets verksamheter, på Sös och i Nacka.

- Det blev tydligt hur få vårdavdelningar som har kuratorer i vanliga fall. Det är synd tycker vi, säger Magnus. Kanske kan covid-19-utbrottet uppmärksamma vilken värdefull resurs de är – för patienterna och de närstående men också för att indirekt avlasta medarbetarna.


På bilden: Magnus Karlsson och Linda Geupel

 

Bild från Sös medicinska intensivvårdsavdelning, MIVA. Foto: Clas Fröhling, Fotogruppen Sös.

Det här stödet ges

Krisstöd till patienter och närstående

  • Kuratorerna och psykologerna som bemannar covid-19-avdelningarna finns på plats under kontorstid men har möjlighet till att förskjuta sina arbetspass efter behov. Fokus är krisomhändertagande och socialkurativt arbete genom patientens hela vårdprocess på sjukhuset. Men också när patienten eventuellt har avlidit, eller skrivs ut.

    - Många överlever, det får vi heller inte glömma, säger Linda. Men de som skrivs ut kan behöva fortsatt psykosocialt stöd. Eller hjälp med en så praktisk sak som att söka sjukpenning från Försäkringskassan. Det kan handla om stort som smått. 
  • Kuratorerna och psykologerna medverkar vid interna möten och ”rondgenomgångar” och kan själva, eller via vårdpersonalen, uppmärksamma patienter eller närstående som är i behov av stöd. Patienter kan också själva efterfråga stöd till sina närstående.

  • På grund av smittorisken har Sös infört ett generellt besöksförbud. Kontakten med närstående sker därför mest via telefon och/eller videolänk på läsplatta. Videosamtal erbjuds även för närstående till nedsövda patienter. Kuratorn finns med vid samtalen och ger information och stöd.

    - Det är ju otroligt jobbigt att de närstående inte kan finnas där på plats. Men medarbetarna försöker ändå att skapa de vägar som går för kontakt, berättar Magnus. Att få se hur den andra har det, hur det ser ut i miljön där den andra är, prata till den andra och i de fall patienten är vaken - höra och se varandra - lugnar. Kuratorerna, psykologerna och vårdpersonalen är också tydliga med att ”vi finns här nära patienten” även om ni närstående inte kan vara det. Det handlar också mycket om att bekräfta känslor, både mot patienter och närstående. ”Det är helt naturligt att du känner så här, många känner likadant.”

  • IVA, en av Sös intensivvårdsavdelningar, har också upprättat en telefonlinje dit närstående kan ringa och få stöd. Telefonlinjen bemannas av kurator och psykolog och telefonnumret dit är: 08-616 48 94.

  • I vissa fall får friska närstående, som inte är gravida, komma till patienten på avdelningen iförda skyddsutrustning. Det är till exempel vid brytpunktssamtal (när beslut tas om att inleda vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård), under tiden en patient får palliativ vård, eller när en patient har avlidit. Kuratorerna och psykologerna tar då emot de närstående, och finns med under och en stund efter besöken. Har patienten dött hålls ett efterlevandesamtal. Efterlevnadssamtalet kan också göras i efterhand via telefon/videolänk förklarar Linda.

    - Kuratorerna och psykologerna stöttar, svarar på frågor och kan till exempel också berätta hur det var för patienten - de sista timmarna och när hen dog. Att få veta så mycket som möjligt kring hur det var lugnar och underlättar sorgearbetet.

  • Krisstöd till efterlevande: Psykosocial personal kan också erbjuda socialt stöd och rådgivning framåt, utöver krisstödet där och då. Vid behov hänvisas/remitteras närstående för vidare uppföljning till kommun, region eller till aktuellt trossamfund.

Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös

Stödsamtal för medarbetare
Tre personalstödjare har också avsatts för att ge stöd till vårdpersonalen. Genom funktionsbrevlådan personalstod_covid19_sos.sodersjukhuset@sll.se kan medarbetare/arbetsledare/chef beställa individuellt stöd. Vill ett arbetslag på en covid-19 avdelning ha ett stödsamtal i grupp, till exempel innan hemgång efter ett arbetspass, går det också bra. Personalstödjarna är psykoterapeuter med specialistkompetens i krisstöd. Samtalsstödet ges i Specialistcentrum Sexuell hälsas samtalsmottagningar (hiss D, plan 3).

- Är du patient på Sös, närstående till en patient, eller medarbetare på sjukhuset - dra er inte för att använda oss. Vi har avsatt psykosociala resurser för att kunna möta det behov som finns, betonar Magnus.

Fler stöd
Även Falck Healthcare, Feelgood företagshälsovård och Sjukhuskyrkan erbjuder olika sorts stöd för medarbetare, patienter och närstående, se mer information längst ner i artikeln.

Bild från Sös medicinska intensivvårdsavdelning, MIVA. Foto: Clas Fröhling, Fotogruppen Sös

Stöd till stödjarna

Erfarenhetsutbyte gör kuratorerna och psykologerna mindre ensamma
Samtidigt som kuratorerna och psykologerna är vana vid att träffa sjuka patienter innebär den nya arbetstillvaron ett helt nytt sätt att jobba på. Många av dem har vanligtvis en jämnare arbetsbelastning med inbokade patient- och närståendebesök. Nu ska de kontinuerligt följa de inlagda patienterna, på plats ute på avdelningarna. Arbetsbelastningen är väldigt ojämn och även de behöver likt vårdpersonalen skydda sig mot smittan.

- Det gör att de inte kan använda sina vanliga verktyg för att skapa mänsklig kontakt. Vi ska hålla avstånd. Munskyddet och visiret hindrar ansiktsuttrycken och det som kvarstår är ögonkontakten. Att försöka förmedla värme och medmänsklighet med ögonen. Men även här kan visiret ställa till det. Det är en utmaning som sätter allt vanligt ur spel, säger Linda.

Eftersom många medarbetare har bytt jobb inom sjukhuset, för att hjälpa där behovet är som störst, är många nya för varandra i vårdteamen, även vårdpersonalen. Alla har de lite nya roller, nya arbetsuppgifter och nya kollegor. Det ökar risken för otrygghet och kräver mer av alla inblandade.

På vårdavdelningar som vanligtvis inte har en kurator är också förförståelsen för kuratorernas och psykologernas jobb och kompetens inte lika stor. Även om psykologerna och kuratorerna gick en förberedande utbildning inför sina vårdplaceringar förstod Magnus och Linda snabbt att de behövde skapa något som gav kuratorerna och psykologerna större trygghet. De drog igång ett mötesforum, berättar Magnus.

- Nu träffas hela gruppen två gånger i veckan på Enheten för sexuell hälsa. Linda och jag får information från sjukhusledningen och kan föra vidare om det till exempel kommit nya beslut, riktlinjer, eller något bra informationsmaterial som kuratorerna och psykologerna behöver känna till.

- Men det viktigaste med träffarna är erfarenhetsutbytet. Vi går laget runt och så får alla dela med sig av sina nya möten och insikter. Det är väldigt värdefullt att kunna bolla frågor med varandra: Hur gör ni när det här händer? Hur ska jag tänka? Vad ser vi där ute på vårdavdelningarna? Det finns en stor styrka med att vara en grupp.

Ibland har träffarna ett tema. Första temat var ”roll och förhållningssätt på vårdavdelning”. Ett annat har varit ”efterlevande”.

- Tillsammans diskuterar vi hur vi på bästa sätt kan omsätta vår yrkeskompetens i den nya speciella kontexten. För att bidra så mycket som möjligt. Träffarna är uppskattade och de flesta dyker upp. Kanske kan det här nätverket fortsätta leva efter covid-19? hoppas Magnus.

Även om träffarna medför ett slags avlastande samtal är det inget krisstöd.

- Känner någon av kuratorerna eller psykologerna att den behöver ett riktigt stödsamtal finns Falck Healthcares krisstöd upphandlat även för oss. Det känns tryggt, säger Linda.

Deras vardag skildras i media
Flera av Sös kuratorer och psykologer har också berättat om sitt arbete i Sös covid-19-vård i nyhetsinslag:

 

Psykologisk katastrofledning på sjukhuset

Kuratorer och psykologer, tillsammans med Sjukhuskyrkan, bemannar också den psykologiska katastrofledningen på Södersjukhuset som är en del i sjukhusets katastrofledning (den Lokala särskilda sjukvårdsledningen, LSSL).

 

Fler stöd

Sjukhuskyrkan vid Sös
För patienter, närstående och medarbetare finns även Sjukhuskyrkans medarbetare för stöd. Sjukhuskyrkan är ekumenisk och förmedlar kontakt med företrädare för andra kyrkor och religioner. Du når sjukhuskyrkan på telefon 08-616 11 15, vardagar kl. 08.00-17.00. Kyrkans medarbetare har likt kuratorerna och psykologerna tystnadsplikt och det registreras inte någonstans att du har pratat med dem. Kyrkan kan också bistå närstående, medarbetare och verksamheter med avskedsceremonier.

Två gånger i veckan anordnar också kyrkan ett så kallat Eftersnack för sjukhusets medarbetare. Är du medarbetare på Sös, läs mer på intranätet, sidan #andlig vård.

Falck Healthcare och Feelgood företagshälsovård
För medarbetare finns även Falck Healthcares krisstöd dygnet runt, och Feelgood företagshälsovård. Är du medarbetare på Sös hittar du mer information och kontaktuppgifter till dem båda på intranätssidan #hr covid-19, under rubriken ”Stöd och extrastöd för medarbetare och chefer”.

Informationsmaterial och webbsidor

På det regionala kunskapscentrumet Kris- och katastrofpsykologis webbplats finns information samlad kring covid-19 och psykologiska aspekter, som kan vara bra för vårdens medarbetare, men också för andra som vill veta mer. Till exempel:

Parus förlag har gett ut skriften ”Krisstöd - vid arbete under extrem stress”. Häftet som är sammanställt ideellt innehåller vetenskapligt baserade råd om vad som hjälper innan, under och efter en svår händelse. Informationen vänder sig till medarbetare i vården, men också till patienters närstående för ökad förståelse, liksom till andra arbetsplatser eller verksamheter som drabbas av påfrestning.