Hoppa till huvudinnehållet

Lekterapeuterna på Södersjukhuset stöttar barns delaktighet i vården

tre kvinnor i samtal två i cerisrosa, en i grå piketröja
Genom lekterapi kan barn mellan 0 och18 år förbereda sig på medicinska ingrepp, bearbeta rädslor och hantera känslor som uppstår i samband med sjukhusvistelser. I vårdmiljön är lekterapin en frizon där inga undersökningar sker.

Lekterapins verksamhet är öppen varje vardag för barn och ungdomar som är patienter på Södersjukhuset. Här finns rum för olika behov. Att komma hit ger stimulans, avkoppling och ett miljöombyte från vården, menar Lotta Ahnland, Anja Bülow och Birgitta Lyck som är sjukhusets lekterapeuter.

Pedagogiskt stöd i lek och samtal

– Leken är barnets språk och ett grundläggande sätt för dem att uttrycka sig och bearbeta sina upplevelser, säger Lotta.

Leken är också ett av lekterapeuternas många verktyg för att möta de yngre barnen och deras föräldrar i den ofta akuta situation de befinner sig i på sjukhuset. Lekterapeuten stimulerar det friska genom att erbjuda anpassad lek, sysselsättning och aktiviteter som motsvarar barnets ålder och utvecklingsnivå. I lekterapins verksamhet finns även utrymme för pedagogisk förberedelse och samtal med äldre barn och ungdomar.

Både lek och samtal ger patienten möjlighet att bearbeta vad hen varit med om. Det innebär bland annat att lekterapeuterna stöttar i att hantera rädslor och tankar och även kan förklara eventuella missförstånd.

– Barn lär sig genom att utforska i leken och vi kan avdramatisera det som har hänt, säger Birgitta.

Rädda för nålar

Det är inte ovanligt att barn är rädda för till exempel nålar och att det ska göra ont. Ibland kan rädslan bli en fobi.

Så var det för Lindas tioåriga dotter som regelbundet har besökt sjukhuset sedan hon var liten. Efter några misslyckade provtagningar vägrade hon under flera år att låta sig stickas och behandlades istället med lustgas. Efter ett av flera akutbesök fick familjen komma till lekterapin för att träffa Lotta och mottagningssköterskan Jenny.


– Jag trodde inte att det skulle gå så enkelt men vi träffades fyra gånger. Sedan kunde vår dotter ta prover med nål och bedövningssalva, berättar Linda.

Genom att stegvis möta sina rädslor fick dottern kontroll över vad som skulle ske och blev delaktig i hur provtagningen skulle gå till. Hon fick berätta vilka moment som var otäcka och fick själv sticka nallar och dockor, både i lekterapins lokaler och på mottagningen där provtagningen sker.

– När det var dags för provtagningen gick det jättebra. Min dotter har vuxit mycket och fått ett ökat självförtroende. Som förälder känner jag en stor lättnad för henne, men kunde förstås önska att vi hade fått hjälpen lite tidigare, säger Linda.

Besöker avdelningar och mottagningar

När inneliggande patienter inte kan komma till lekterapin kommer Lotta, Birgitta och Anja till avdelningarna och mottagningarna.

– Lek och aktivitet underlättar tillfrisknandet och stärker samspelet mellan barn och föräldrar, säger Birgitta.

– Många föräldrar blir lättade när de ser att deras barn orkar leka och aktivera sig. Aktivitet och stimulans ger också oss en bild av hur barnet mår, säger Anja.

Delaktighet är ett ord som genomsyrar samtalet med Birgitta, Anja och Lotta.

– Barnet måste få vara huvudperson i sitt liv och förstå vad, hur och varför något ska hända, säger Lotta.

För att skapa delaktighet behöver informationen anpassas efter barn och ungdomar. I och med att sjukhusbesök ofta innebär nya upplevelser kan det vara lättare att ta till sig information om sin undersökning/procedur genom bilder, då bilder talar alla språk. (länk till bildspel)

– Delaktighet betyder inte alltid att få bestämma, men barn har rätt till information och vi får inte prata över huvudet på dem, säger Anja.

Foto: Johan Adelgren, Fotogruppen Sös.
Från vänster Birgitta Lyck, Anja Bülow, Lotta Ahnland