Metoden som ska testas på Bröstcentrum går ut på att injicera en kontrastvätska med jod i armvecket på den patient som ska undersökas och sen ta två röntgenbilder av bröstet i tät följd. Om det finns en tumör i bröstet så kommer jodet att markera tumören på bilderna.
Tack vare den kontrastförstärkningen ska det då gå att upptäcka tumörer som kunde ha missats vid en vanlig mammografi. För kvinnor med täta bröst där tumören kan vara svår att upptäcka kan kontrastförstärkt mammografi vara en lösning. Förhoppningen är att metoden i framtiden ska användas som ett alternativ till vanlig mammografi för kvinnor med svårundersökta bröst.
Känsligheten vid kontrastförstärkt mammografi jämförs med kontrastförstärkt Magnetisk Resonans Tomografi (MR).
Studie ska ge erfarenhet och kunskap
– Men alla nya metoder kräver erfarenhet. Vi måste först testa att metoden verkligen fungerar att använda. Därför startar vi en förstudie som heter Karma Kontrast. Vi måste bland annat lära oss hur vi gör tekniskt, för att injicera kontrastvätskan och mellan vilket tidsintervall man ska ta bilderna, studera kvinnornas acceptans för metoden, och lära oss att bedöma bilderna säger Roxanna Hellgren, tf verksamhetschef för mammografi vid Bröstcentrum.
MR-undersökningen som idag är den mest effektiva och känsliga undersökningsmetoden är både dyr och tidskrävande. Men forskning har visat att en kontrastförstärkt mammografi förutom att vara lika effektiv dessutom är snabbare och billigare. En kontrastförstärkt mammografiundersökning skulle kunna ta mellan 10 och 12 minuter att genomföra, jämfört med en MR-undersökning som kan ta upp till en halv timme. Själva MR maskinen är också en mycket dyrare investering än en mammografimaskin vilket också skapar helt olika prisnivåer för undersökningen.
Sverige redan världsledande - men kan bli bättre
Vi hoppas att kontrastförstärkt mammografi visar sig vara en genomförbar och effektiv metod som kan användas för att förbättra bröstscreeningen, säger Roxanna Hellgren. Sverige har redan i dag bland den bästa mammografiscreeningen i världen. Kvinnor som screenar sig regelbundet har en 30% lägre dödligheten i bröstcancer än kvinnor som inte screenar sig. Men det finns potential för att bli ännu bättre, menar KI-professorn Per Hall.
– Sverige har ett fantastiskt bra screeningprogram och har alltid varit världsledande men det finns fortfarande en utvecklingspotential. Nu är det dags att ta nästa steg, säger han.
Hopp om AI-stöd i framtiden
Förutom den kontrastförstärkta mammografin hoppas Per Hall och Roxanna Hellgren på att AI ska kunna användas i framtiden för att bättre identifiera kvinnor med korttids risk att utveckla bröstcancer utifrån vissa karakteristika på mammografin.
– Idag går vi själva igenom bilderna för att hitta tumörer, men en dator kan lära sig att hitta både cancer men också se förändringar som skulle kunna bli cancer i framtiden. Då kan vi fokusera screeningen på de kvinnor som har en risk att utveckla cancer. Vi också hoppas kunna identifiera kvinnor med extremt låg risk att utveckla cancer som kanske inte behöver komma på screening överhuvudtaget, säger Per Hall.
