Varje år drabbas ungefär 1 av 1000 av blodproppar i lungorna, och man räknar med att cirka 10 procent av dessa får en allvarlig påverkan på blodtryck och hjärtfunktion. Vanligen behandlades dessa patienter med propplösande läkemedel (trombolys).
Nu har man på verksamhetsområde kardiologi startat med en ny metod, trombektomi. Metoden innebär att man avlägsnar blodproppar med hjälp av en slang som förs upp via ett blodkärl i ljumsken. På detta vis kan stora lungembolier effektivt sugas ut i stället för att behandlas med trombolys.
Ett gott alternativ för patienter med ökad risk för blödning
Behandlingen erbjuder ett alternativ där riskerna med propplösande behandling bedöms vara för stora. Det kan gälla patienter som av olika anledningar har en ökad risk för blödning, t.ex. nyopererade patienter (som har en ökad risk för lungembolier), patienter med magsår eller pågående blodförtunnande behandling.
Den första proceduren utfördes nyligen på Södersjukhuset på en patient som för andra gången drabbats av lungembolier och där det fanns tydliga tecken till belastning på hjärtat.
Nils Witt och Patrik Alström granskar röntgenbild från en trombektomi. Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös
– Ingreppet som tar cirka 1 timme, utförs av kardiologer med vana vid kranskärlsingrepp (ballongvidgning, eller PCI) och beredskap finns dygnet runt genom vårt jour-team som består av en läkare och två sjuksköterskor från hjärtinterventionsenheten, berättar Nils Witt, överläkare och processchef vid VO kardiologi som tillsammans med kollegan Ulf Jensen och sjuksköterskan Katri Malkki genomförde det första ingreppet.
Trombektomi eller trombolys?
Internationella erfarenheter talar också för att patienter med lungembolier som behandlats med trombektomi kan tillfriskna snabbare och behöver kortare vårdtid jämfört med de som får trombolys.
– En stor fördel med trombektomi är att risken för allvarliga blödningar kan minimeras. Vid trombolysbehandling finns annars en risk för allvarliga blödningar, t.ex i hjärnan, som ligger kring 10%, berättar Patrik Alström, överläkare och medicinskt ledningsansvarig vid enheten för hjärtintervention.
Nils Witt och Patrik Alström. Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös
– Om resultaten från kommande forskning kan påvisa positiva långtidseffekter kan kanske även patienter med mindre uttalade symtom bli aktuella för trombektomi. Vi vet att en del patienter med lungembolier trots blodförtunnande behandling får kroniska besvär med andfåddhet och nedsatt fysisk prestationsförmåga på grund av kvarvarande proppar och förhöjt blodtryck i lungkärlen. Ny forskning får utvisa om trombektomi kan minska risken för sådana långtidseffekter av lungembolism, säger Nils Witt.
Fakta
Trombektomi är ett ingrepp där en blodpropp tas ut med hjälp av tunna verktyg som förs in via blodkärlen. Används t.ex. för att återupprätta blodflödet för att rädda den påverkade delen av hjärnan efter en stroke.
Lungemboli innebär att det finns en blodpropp i ett eller flera av lungans blodkärl. Den vanligaste orsaken är att en blodpropp som bildats i benet har lossnat och följt med blodet till lungan, där den fastnat. Symtomen blir olika allvarliga beroende på hur stora blodpropparna är och hur de sitter i lungorna. Tillståndet är relativt vanligt bland vuxna, och blir vanligare med stigande ålder. Patienter med allvarliga symtom behöver ofta vårdas på intensivvårdsavdelning.
PCI är en förkortning för Percutan Coronar Intervention och är ett samlingsnamn för behandlingar som öppnar upp förträngningar i blodkärl med hjälp av en kateter (ballongvidgning).