Hoppa till huvudinnehållet
Startsida / Press / Nyheter / Nya analyser om syrgasbehandling vid hjärtinfarkt
Besöksregler på Södersjukhuset

För att minska risken för smittspridning av covid-19 gäller särskilda regler för besök på Södersjukhuset. Läs mer.

Nya analyser om syrgasbehandling vid hjärtinfarkt

Vårdpersonal i sjukvårdskläder
I den Sös-ledda syrgasstudien DETO2X undersöktes behandling av hjärtinfarkt med normal syresättning i blodet. Nu har studien kompletterats med tre nya analyser som belyser olika aspekter av rutinsyrgasbehandling vid akut hjärtinfarkt. Det är forskare från Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI Sös) som ligger bakom analyserna.

– Studiens stora databas ger oss optimala förutsättningar att i detalj studera olika frågeställningar och särskilda patientgrupper, säger studiernas huvudförfattare Robin Hofmann, forskare vid KI SÖS och överläkare på kardiologen.

Ingen skillnad mellan könen vid syrgasbehandling

I första arbetet tittade Robin Hofmann och medförfattare på könsskillnaderna beträffande syrgasbehandling hos patienter med bekräftad hjärtinfarkt. Trots betydande skillnader mellan kvinnor och män i många avseenden som till exempel ålder, grundsjukdomar och behandlingar, så påverkar syrgasbehandlingen inte utfall som död, ny hjärtinfarkt eller utveckling av hjärtsvikt under långtidsuppföljning, oavsett kön. Resultaten har publicerats i tidskriften American Heart Journal.

Syrgasbehandling förbättrar inte patienters upplevda livskvalité

I det andra arbetet undersöktes effekter av syrgasbehandling på hälsorelaterad livskvalité rapporterad av patienterna själva. Bakgrunden till analysen var en diskussion om att det skulle kunna finnas låg syresättning i hjärnan men normal syresättning vid mätning på fingret, där man rutinmässigt mäter syresättning. Då tillståndet är svårupptäckt i klinisk praxis skulle rutinsyrgasbehandling i dessa fall kunna ha en positiv effekt trots allt. Robin Hofmann och medförfattare kunde i sina data inte hitta några belägg för att rutinmässig syrgasbehandling skulle vara till fördel för patienternas rapporterade livskvalité. Fynden var lika hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt, bekräftat hjärtinfarkt eller vid olika typer av hjärtinfarkt. Resultaten har publicerats i tidskriften Frontiers in Cardiovascular Medicine.

Dålig långtidsprognos hos patienter med akut hjärtinfarkt som skrivs ut med annan diagnos

I det tredje arbetet studerades skillnader mellan patienter där typisk hjärtinfarkt bekräftades under vårdtiden och jämfördes med individer som fick en annan diagnos vid utskrivningen. Robin Hofmann och medförfattare kunde visa att prognosen avseende död och nya hjärtkärlshändelser som ny hjärtinfarkt eller utveckling av hjärtsvikt, var sämre för hjärtinfarktpatienter inom det första året efter inläggningen men därefter blev prognosen sämre för patienter med andra orsaker till första vårdtiden. De sistnämnda patienterna var äldre, oftare kvinnor, och hade oftare hjärtkärlsjukdom sedan tidigare och ett mer diffust insjuknande. Idag saknar vi ett lika strukturerat omhändertagande avseende diagnos och behandling för dessa patienter och framtida studie inriktad specifik på denna grupp krävs för att förbättra långtidsprognosen. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of Internal Medicine.