Hoppa till huvudinnehållet
Startsida / Press / Nyheter / Smärtpåse ger nöjdare patienter i snabbare flöde
Besöksregler på Södersjukhuset

För att minska risken för smittspridning av covid-19 gäller särskilda regler för besök på Södersjukhuset. Läs mer.

Smärtpåse ger nöjdare patienter i snabbare flöde

Går det att lösa flera olika problem med en liten påse smärtstillande tabletter? Sett till resultatet av Smärtpåseprojektet på handkirurgen så är svaret ja. Projektet blev så framgångsrikt att Martin Roginski fick ST-priset för bästa förbättringsarbete.

Utgångspunkten för det utvecklingsprojekt som till slut blev smärtpåsen var en rad till synes olika problem. Själva kärnan var att ett antal patienter inte hade tillräcklig information om hur de skulle ta sina smärtstillande läkemedel när de skickades hem efter operation. Något som ibland ledde till svåra smärtor när bedövningen från operationen gick ur kroppen.

Dagpersonalen hade också problem med patienter som blev sittande på avdelningen, väntandes på recept eftersom kirurgerna hade för lite tid till att förskriva medicinen. Det skapade stopp i patientflödet och ökade arbetsbördan för personalen.

Vill minska överförskrivning av beroendeframkallande läkemedel


Dessutom fanns tydliga tecken på en överförskrivning av beroendeframkallande smärtstillande medel. Förpackningarna var helt enkelt för stora för många av klinikens patienter.

– Det första jag gjorde när vi startade det här projektet var att surfa runt på Flashback. Där såg jag hur läkemedlen vi skriver ut missbrukades. Vi vet idag att de patienter som det här projektet syftade till behöver ungefär hälften av morfintabletterna vi skrev ut då. De andra vet vi inte var de tog vägen, säger Tobias Laurell, överläkare och verksamhetschef för handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset.

Problembilden tydliggjordes när kliniken genomförde en kvalitativ intervjuserie med ett hundratal patienter. Efteråt riktades fokus först mot att få ner smärtan hos de som lämnat kliniken efter att ha opererats.

– Då tänkte vi att den här gruppen kan vi behandla bättre. Så vi gjorde ett försök att optimera behandlingen under det första dygnet. Vi tänkte att tidpunkten för första tabletten var viktig, säger ST-läkaren Martin Roginski.

Tydligare instruktioner och färre tabletter


Med medicinen som patienterna fick med sig följde nu tydliga instruktioner. I de ingick beräkningar gjorda av en sjuksköterska för vilket klockslag den första tabletten skulle tas. Allt för att det skulle passa in till när bedövningen från kirurgin gick ur kroppen. Dessutom fick patienterna med sig NSAID-preparat hem.

– Men totalt sett fick de med sig färre tabletter hem än tidigare. Det var en liten chansning. Så vi genomförde ytterligare 100 patientintervjuer, och det visade sig att tabletterna räckte, i de allra flesta fall, fortsätter Martin Roginski.

Resultatet är att smärtmedicineringen numera är standardiserad, och levereras till patienten i form av en påse smärtstillande medicin. En smärtpåse.

I samband med att smärtbehandlingen standardiserades infördes också en enklare utskrivning i Take Care. Idag kan utskrivningssamtalet ske direkt i operationssalen, och patienterna behöver inte vänta på att operatören ska ha tid att skriva ut recepten var och en för sig. Smärtpåsarna plockas ihop av dagpersonalen under tiden som patienterna opereras vilket också underlättar deras arbete och gör patientflödet smidigare.

1000 påsar första året


– Första året delade vi ut 1000 påsar bara på handkirurgen. Ett tydligt tecken på att det är ett smidigt arbetssätt, säger Martin Roginski.

Förutom förbättringar för patienter och ett smidigare flöde så har förskrivningen av opioidtabletter minskat med 16%. Det gäller för samtliga patienter och inte bara dem som får smärtpåsen med sig hem. Hade beräkningarna gått att genomföra enbart utifrån de som får smärtpåsen hade minskningen sannolikt varit betydligt större.

– Sjukvården ska bidra med smärtlindring, så vi ska fortsätta skriva ut smärtstillande tabletter. Men vi måste hålla ner opioidkonsumtionen i samhället, och det här är ett viktigt sätt att göra det på, avslutar Tobias Laurell.

Bild: Sjuksköterskor från dagvården på handkirurgen, med några av smärtpåsarna. Från vänster, Monica Leidvig och Ann Törnestråle.

Foto: Tobias Laurell.