Hoppa till huvudinnehållet

Södersjukhuset har tilldelats nationellt uppdrag inom endometrios

Nämnden för nationell högspecialiserad vård har beslutat att ge Södersjukhuset i uppdrag att bedriva vård inom området endometrios. Södersjukhuset blir ensam utförare i Region Stockholm och beslutet grundar sig på en sammanvägd bedömning utifrån patientens bästa. Malin Brunes, överläkare på gyn berättar mer om vad uppdraget innebär för Kvinnokliniken på Södersjukhuset.

Vad innebär det här uppdraget för kvinnokliniken på Södersjukhuset?

- Det här uppdraget är jätteviktigt för oss då det innebär att vi får utveckla vår kompetens och vår kirurgi ytterligare. När man lyfter en del så skapar det oftast ringar på vattnet även inom andra områden. Vi kommer fortsätta samarbeta nära med de andre tre centren i Sverige, (Uppsala, Göteborg och Malmö/Lund, red.s anmärkning) för att fortsätta höja kvaliteten på vården, det här är ett samarbete mellan flera parter. Denna patientgrupp behöver mer fokus och uppmärksamhet, många har tidigare sökt sig utomlands för vård vilket vi hoppas ändras nu när kvaliteten höjs på vården i Sverige.

Varför tror du att uppdraget gick till Södersjukhuset?

- Vi har byggt upp vår robotkirurgiverksamhet på ett mycket bra sätt, och framförallt jobbar vi i team med flera andra enheter på Södersjukhuset som urologen, kirurgen och narkosen.  Vi har också byggt upp ett team kring ultraljudsdiagnostik vilket har gjort att vi har blivit duktiga på ultraljud. Inom den kirurgiska delen har vi ett stort nätverk och erfarenhetsutbyte med andra kirurger från både Europa och USA. Köpenhamn har ett endometrioscenter som vi har besökt för att ta del av deras arbete och de har besökt oss. Vi har också stort stöd från tumörkirurgin på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Vi skulle inte klara oss utan våra nätverk och samarbetet med urologen och kirurgen här på Sös!

Hur många patienter kan det röra sig om?

- Vi har idag cirka 50 patienter per år men vi tror att det kommer att öka. Det vi kan se är också att många patienter är underdiagnostiserade i svårhetsgrad. Vissa förändringar som sitter i tarmen eller på urinledarna och urinblåsan kan vara svåra att upptäcka och orsakar stort lidande för patienten.

Hur kommer det sig att kvinnokliniken lyckats så bra med att utveckla endometriosvården?

- Att vi var tidiga med att börja med robotkirurgi tror jag har gjort att vi har kommit så här långt. Teamarbetet är också oerhört viktigt. Vi har långsamt byggt upp ett fungerande team som arbetar väldigt bra ihop. Det var inom tumörkirurgin som man började med robotkirurgi, jämfört med öppen kirurgi finns många fördelar att operera med robot då man kommer åt lättare. Sverige har utvecklat robotkirurgin på ett bra sätt. Fler operationer görs med titthålskirurgi, även utan robot, vilket minskar risken för blödning och ger en snabbare återhämtning för patienterna.  


Vad är dina förväntningar/förhoppningar på framtiden?

- Vår största förhoppning är vi ska lyckas skapa en större trygghet för patienterna kring vården som bedrivs i Sverige. Vi ska också fortsätta bedriva forskning, utveckling och utbildning på området, jag forskar själv på endometrios utifrån ett kirurgiskt perspektiv. Samarbetet med de andra sjukhusen i regionen och alla andra aktörer är mycket viktigt för oss och det kommer att fortsätta utvecklas.  Vi klarar det inte ensamma – det är ett teamarbete!