Hoppa till huvudinnehållet
Startsida / Press / Nyheter / Sös-forskare bakom världsunik kylbehandling vid hjärtstopp

Sös-forskare bakom världsunik kylbehandling vid hjärtstopp

Hur kan vi rädda hjärnan hos hjärtstoppspatienter? Per Nordberg och hans forskarkollegor har studerat en unik metod för att kyla hjärnan hos personer som drabbats av plötsligt hjärtstopp, direkt på platsen för hjärtstoppet. Studien PRINCESS som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA har fått stort genomslag i USA och Europa. Bakom står kardiologen på Södersjukhuset och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet.

– Kylmetoden som vi har använt i studien är världsunik. Den medför inga allvarliga biverkningar för patienterna och gör det möjligt för vårdpersonalen att starta behandling av hjärtstoppet direkt under pågående hjärtlungräddning, på platsen för hjärtstoppet eller allra senast i ambulansen, förklarar Per Nordberg, biträdande överläkare på MIVA vid Södersjukhuset och ansvarig forskare för PRINCESS-studien på Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet.

- Behandlingen startar då 1,5-2 timmar tidigare, än om vi väntar tills de läggs in på intensivvårdsavdelning. Det ökar chansen att patienterna inte får de hjärnskador som kan uppstå vid plötsligt hjärtstopp, fortsätter Per.

Studiens kylmetod påfrestar inte patienternas hjärtan

Att snabbt kyla hjärnan hos personer som drabbats av plötsligt hjärtstopp är en rutin i vården för att försöka minska risken för hjärnskador hos patienterna. Men de metoder som ambulanspersonalen hittills har kunnat använda har varit riskfyllda. I en metod sprutas en kall vätska in i blodet hos patienterna, något som kan belasta patienternas hjärtan och öka risken för nya hjärtstopp. Därför har behandling kunnat startats först på sjukhus.

I Per Nordbergs och hans kollegors studie används en metod där man istället blandar en kylande flyktig vätska med syrgas som sprids i näshålan med hjälp av katetrar. På så sätt kyls först omkringliggande vävnad snabbt ner, sedan hjärnan, och därefter resten av kroppen.

Resultaten kan ändra framtida behandlingsriktlinjer

PRINCESS-studien visar att metoden är säker och fungerar. 677 hjärtstoppspatienter i sju länder fick slumpmässigt antingen den nya kylbehandlingen eller den konventionella behandlingen där patienterna fick kylbehandling först vid ankomst till sjukhus. När forskarna tittade på alla 677 patienter var skillnaden mellan de bägge grupperna i överlevnad med ”god neurologisk funktion efter 90 dagar” inte statistiskt säkerställd (16,6 procent i gruppen med nya kylbehandlingen jämfört med 13,5 procent i kontrollgruppen). Men i patientgruppen med ventrikelflimmer uppmättes en betydligt större behandlingseffekt, med en ökad andel patienter som blev helt återställda (32,6 procent jämfört med 20,0 procent). Varför syns då effekten av den nya kylbehandlingen så mycket tydligare bland just denna undergrupp av patienter? 

- Patienter med ventrikelflimmer som första rytm är den patientgrupp som har störst chans att överleva och de flesta interventioner vi gör riktar sig mot den patientgruppen. Här finns det störst potential att kunna minska utbredningen av hjärnskadorna. När vi tittar på alla patienter späds effekten av behandlingen ut eftersom det i den statistiken också ingår alla övriga patienter, där många inte klarar sig.

Den nya kylmetoden kommer att kunna påverka framtida behandlingsriktlinjer vid plötsligt hjärtstopp.

- PRINCESS är den första studien som har visat att det på ett säkert sätt går att flytta ut denna intensivvårdsbehandling och inleda kylbehandling utanför sjukhus, avslutar Per Nordberg.

Statistik och mer information

Cirka 10 000 personer drabbas av plötsligt hjärtstopp i Sverige varje år. På Södersjukhuset läggs cirka 120 patienter in efter ett hjärtstopp varje år, oftast på Sös medicinska intensivvårdsavdelning, MIVA.

Läs hela artikeln i JAMA