Hoppa till huvudinnehållet

Stort intresse för hivpreventiv behandling på Venhälsan

Venhälsan grundades på Södersjukhuset 1982, strax före den hälsokris som uppstod i och med upptäckten av viruset som förorsakade aids. Sedan dess har mycket förändrats, för mottagningens patienter och inom forskningen. Från och med slutet av 2018 genomför Venhälsan hivpreventiv behandling, så kallad Preexpositionsprofylax, PrEP. Intresset för behandlingen har varit enormt.

– När hiv (det kallades HTLV III på den tiden) upptäcktes fick vi skicka prover till USA för analys och det kunde ta flera veckor innan man fick svar om patienten var smittad eller inte. Det var en period då många blev sjuka, säger Göran Bratt, överläkare på Venhälsan.


Bo Hejdeman och Göran Bratt

1996: första effektiva bromsmedicinerna

1987 öppnade Södersjukhuset en vårdavdelning för aidspatienter. Många patienter levde bara ett halvår till ett år efter insjuknandet. Från och med 1996 fanns effektiva bromsmediciner och vårdavdelningen kunde läggas ner.

– Sedan dess har det blivit bättre och bättre. Dagens läkemedel gör att det i de flesta fall går att leva ett friskt liv med hiv, säger Bo Hejdeman, överläkare på Venhälsan. 

Idag har mottagningen cirka 1500 patienter som kommer på regelbundna kontroller varje år. Av de cirka 100 nya patienterna som tillkommer varje år är ungefär hälften nydiagnostiserade på mottagningen. Övriga är inflyttade till Sverige med sin infektion eller har blivit remitterade från andra vårdgivare.

Stort intresse för hivpreventiva behandlingen PrEP

I oktober 2018 fick Venhälsan i uppdrag av hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm att genomföra ett pilotprojekt kring behandling med PrEP. Behandlingen ger över 90 procents skydd mot hiv och ges till dem som ligger i riskzonen för att smittas. Inför starten efterfrågade Venhälsan deltagare och responsen blev enorm.

– Det var svårt att beräkna att det skulle bli så stort intresse. Vi har idag (31 juli, reds. anm.) 350 personer som har påbörjat behandling och över 600 i kö, säger Bo Hejdeman.

De som ingår i gruppen kommer var tredje månad för att testa sig för hiv och övriga STI:er (sexuellt överförbara infektioner) och förnya sina recept. En viktig del är också samtal kring riskbeteenden och livssituation.

– Det handlar om att köpa sig tid för att slippa bli hivpositiv under en period i livet då man kanske är mer utsatt för risken att smittas, säger Göran Bratt. Pilotprojektet pågår under 2019 och förhoppningen är att behandlingen sedan blir en permanent del av Venhälsans verksamhet.

– Sedan vi började med PrEP-behandlingen har vi sannolikt förhindrat flera infektioner. För den enskilde patienten och för samhällets del är vi en väldigt lönsam affär, säger Bo Hejdeman.

– Forskning från Australien har visat att om man behandlar en kärngrupp så minskar risken för hivsmitta med 30 procent i hela patientgruppen, alltså även bland dem som inte får PrEP, säger Göran Bratt.

Stora framsteg inom hivforskningen

Sedan upptäckten av aids har det skett stora framsteg inom hivforskningen. Tre patienter i världen har, vad man tror, hittills kunnat botas från hiv men det är en riskfylld behandling som innebär att man ersätter patientens immunförsvar med stamceller från en patient med naturlig immunitet mot hiv.

– Hivbehandlingen kan nästan inte bli bättre än den är idag. Det är fortfarande en viss överdödlighet när patienten har andra sjukdomar men det har varit en revolution, säger Göran Bratt.

Välbehandlad hiv smittar inte

Venhälsans patienter är friskare idag och fokus ligger mer på hälsofrågor och långtidsuppföljningar av patienterna. Men stigmat i samhället finns fortfarande kvar.

– För att minska stigmat är det viktigt att informera om att välbehandlad hiv inte längre smittar. Det är en enorm skillnad mellan låg risk för smitta och att faktiskt inte smitta, säger Göran Bratt. 

 

Artikeln är plockad ur senaste numret av Vi på Sös, Sös magasin för sjukhusets medarbetare och patienter