Hoppa till huvudinnehållet

Strålbehandlingen på Södersjukhuset uppgraderas

Man och kvinna i vårdkläder stående framför en strålningsbehandlingsmaskin
I mitten av april driftsattes Södersjukhusets nya strålbehandlingsmaskin. Med den nya linjäracceleratorn på plats är vi nu uppe i full driftskapacitet, och har även möjlighet att erbjuda våra patienter de senaste behandlingsmetoderna.

Varje år strålbehandlas cirka 2 500 patienter på Södersjukhuset, varav majoriteten är bröst – och prostatacancer samt cancer i mag-tarmkanalen och palliativa patienter. Under flera år har vi endast haft mellan två och tre maskiner igång, och inte haft möjlighet att nyttja alla våra fyra behandlingsrum.

I början av året påbörjades därför arbetet med att anpassa strålningslokalerna, installera en ny datortomograf och installera en fjärde linjäraccelerator som ersatte vår äldsta maskin.

 Att vi nu har fyra maskiner av samma leverantör i drift möjliggör ett enklare arbetsflöde och säkrare drift. För våra patienter innebär det även att vi kan erbjuda den senaste tekniken och behandlingsmetoderna, berättar Maria Winemar, vårdenhetschef på Södersjukhusets strålbehandling (t.h. på bild ovan).

Med den kompletta utrustningen som vi nu äntligen har på plats kan vi ge en av våra största patientgrupper, bröstcancerpatienter, en mer preciserad strålningsbehandling som innebär mindre strålning på hjärtat och färre biverkningar, så kallad andningsstyrd strålbehandling, vilket innebär mindre strålningsrisk till hjärta och lungor.

Under ombyggnadstiden har medarbetarna på strålbehandlingen arbetat skift och övertid för att hålla produktionskapaciteten uppe, och kunna hantera det höga inflödet av remisser.

Det känns bra att ha den nya maskinen på plats. Inte minst då vi räknar med att hösten blir en utmaning eftersom en del av den mindre akuta vården har fått avvakta på grund av att screeningen pausats under den pågående covidpandemin, säger Maria Winemar.

 

Vad är då en linjäraccelerator?

Så, vad är då en linjäraccelerator, och vad den kan göra som tidigare utrustning inte kunde göra? Vi bad Albert Siegbahn (t.v. på bild ovan), enhetschef för radiologisk teknik och fysik på Södersjukhuset, att reda ut frågetecknen.

I enkla ordalag: vad används en linjäraccelerator för?

Linjäracceleratorn används som strålbehandlingsmaskin. Den producerar röntgenstrålning av samma slag som används för bildtagning men med högre energi.

Med en linjäraccelerator kan man även använda s.k. rotationsbehandlingsteknik, med vilken man kan åstadkomma en snabbare minskning av stråldosen från tumörområdet mot intilliggande organ än vad som tidigare har varit möjligt. Därmed kan man förvänta sig en lägre frekvens av biverkningar jämfört med typen av behandlingar som gavs tidigare.

Linjäracceleratorerna har även ett röntgenrör som möjliggör att ta 3D-bilder av patientens inre i samband med varje behandlingstillfälle för att kontrollera att de inre organen inte har rört sig.

Hur lång tid tar det att bli strålad i genomsnitt? Blir det kortare med denna?

Behandlingstiden, som i snitt tar femton minuter, påverkas inte nämnvärt. Det är kvalitén på behandlingen som är förbättrad.

Hur många behandlingar per dag? Fler än innan?

Vi räknar med att kunna ge samma antal behandlingar som tidigare, mellan 100 till 120 besök per dag.

Med den med kompletta strålningsutrustningen på plats: kan Södersjukhuset ta emot andra typer av patienter?

Vi kan från och med nu också ta emot bröstcancerpatienter för vilka det bedöms finnas en risk för strålbiverkningar till hjärtat, då vi kan använda så kallad andningsstyrd strålbehandling, vilket innebär mindre strålningsrisk till hjärta och lungor. Dessa patienter har tidigare varit hänvisade till andra sjukhus där man har haft möjlighet att ge den behandlingen.   

Blir något annorlunda/bättre för er som jobbar med utrustningen? För patienten?

Vi som arbetar med utrustningen får möjlighet att arbeta med den modernaste teknologin, vilket leder till en bättre och mer driftsäker arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling. Patienterna får tillgång till den behandlingsteknik som är mest gynnsam ur ett terapeutiskt perspektiv (tumörkontroll med så få biverkningar som möjligt).