Hoppa till huvudinnehållet
Startsida / Press / Nyheter / Sveriges första kvinnliga professor i handkirurgi
Besöksregler på Södersjukhuset

För att minska risken för smittspridning av covid-19 gäller särskilda regler för besök på Södersjukhuset. Läs mer.

Sveriges första kvinnliga professor i handkirurgi

Kvinna i vårdkläder i korridor i förgrund, två personer i vårdkläder i bakgrunden
Vi gratulerar Marianne Arner, överläkare i handkirurgi på Södersjukhuset, som blivit utnämnd till adjungerad professor i handkirurgi. Marianne blir därmed Sveriges första kvinnliga professor i handkirurgi och Stockholms första professor i handkirurgi.

Marianne, hur känns det att vara Stockholms första professor i handkirurgi?

Jag är stolt och glad! Jag har arbetat med handkirurgi under hela min yrkeskarriär och brinner för specialiteten. Handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset är den enda specialistkliniken i sitt slag i regionen och det är roligt att vår verksamhet nu får lite extra uppmärksamhet.

Du jobbade ju tidigare som verksamhetschef på Handkirurgiska kliniken. Är det forskning för hela slanten som gäller nu?

Under mitt yrkesliv har jag inte enbart forskat, utan har framförallt arbetat kliniskt med patienter, varit chef och har i olika projekt arbetat med att förbättra vårdkvalitet. Jag är extra glad över att Karolinska Institutet bedömde att dessa meriter också är viktiga för en professur, inte bara ren forskning. Min professur är bara på 20% tjänst, resten av min arbetstid skall jag ägna åt det nationella kvalitetsregistret HAKIR som jag driver tillsammans med en koordinator på handkirurgen SÖS.

Vad forskar du om just nu?

Handkirurgens forskargrupp har många intressanta projekt på gång. Jag är personligen just nu mest involverad i projekt kring nerv- och senskador där vi utvärderar våra nuvarande behandlingar och försöker identifiera faktorer som kan påverka resultaten. Två av mina doktorander är paramedicinare och bidrar med nya perspektiv i denna forskning, bland annat studerar vi hur patienternas medverkan i rehabiliteringen efter nerv- eller senskada påverkar resultaten. Effekten av nya rehabiliteringsmetoder, som tidig känselträning och tillägg av fysisk aktivitet studeras också.

Vi har även mer ”kirurgiska” projekt där vi ska undersöka om våra nuvarande operationstekniker vid fingernervskador och fingerfrakturer är optimala. Vi har ett innovativt framtidsprojekt tillsammans med polymerteknik på KTH där vi undersöker möjligheten att limma ihop frakturer.

Förutom detta forskar vi bland annat också om handledsskador och tumbasartros, förlossningsskador i plexus brachialis (armens nervfläta) och om handskador på barn. Många olika områden inom handkirurgin alltså, och en växande och dynamisk forskargrupp!

Du nämner att du även är registerhållare HAKIR (Handkirurgiskt kvalitetsregister). Vad innebär det?

Vi startade HAKIR på Södersjukhuset 2010 med syftet att förbättra vården. Sedan 2014 är det ett nationellt kvalitetsregister med anslag från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Vi samlar in information om alla operationer som görs inom specialiserad handkirurgi i Sverige, i nuläget över 120 000 operationer. Alla patienter i HAKIR får enkät före och efter sin operation så vi kan förstå hur patienterna själva tycker att operationen påverkat deras symptom och funktionsnedsättning.

Det är spännande att få utveckla HAKIR vidare och utöka nationellt samarbete och samverkan mellan vårdprofessioner inom vår fina specialitet. Registret samlar också data som kan användas för forskning. HAKIR är i nuläget det enda nationella kvalitetsregistret för handkirurgi i världen.

 

Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Södersjukhuset