Hoppa till huvudinnehållet
Startsida / Press / Nyheter / Tidig nedkylning skyddar hjärnan vid plötsligt hjärtstopp
Besöksförbud på Södersjukhuset

För att minska risken för smittspridning av covid-19 för Södersjukhusets patienter och medarbetare införs ett generellt besöksförbud. Undantag kan göras i särskilda fall. Läs mer

Tidig nedkylning skyddar hjärnan vid plötsligt hjärtstopp

Cirka 10 000 personer drabbas av plötsligt hjärtstopp i Sverige varje år. Av de som drabbas utanför sjukhus överlever endast cirka 10 procent, de flesta dör på grund av hjärnskador. Vid sidan av hjärt-lungräddning och hjärtstartare har det varit svårt att hitta en behandling som kan öka överlevnaden efter hjärtstopp. Nu visar Akil Awad, kardiolog på Södersjukhuset, för första gången i en klinisk studie att tidigt insatt kylbehandling kan vara vägen att gå.

Studien publicerades i veckan i en artikel i den prestigefyllda tidskriften Intensive Care Medicine.

Akil Awad

Varför är studien viktig?
- Det är viktigt att hitta något sätt som kan minska hjärnskadorna i samband med hjärtstopp. Nu har vi visat att den här kylmetoden är säker och effektiv. Den kan startas av ambulansen redan på platsen för hjärtstoppet, vilken ingen annan metod klarat av på ett säkert sätt.

- Vid en fördjupad analys ser vi att ju tidigare man börjar kyla patienten desto större hjärnskyddande effekt har den här behandlingen. Det är tidigare visat i djurstudier men detta är den första kliniska studien som visat denna skyddande effekt.

När kylbehandlingen påbörjades redan under hjärtlungräddning, inom 20 minuter från hjärtstoppet, minskade risken för allvarliga hjärnskador hos patienterna och överlevnaden ökade från 16 till 23 %, jämfört med när patienterna först fick kylbehandling i intensivvården.

Störst skillnad i överlevnad var det för gruppen patienter med ventrikelflimmer (också kallat kammarflimmer) som första rytm, där den tidiga kylbehandlingen gjorde att 51 % av patienterna, istället för 30 %, överlevde utan allvarliga neurologiska men.

Kylning via näshålan
Metoden som ambulanspersonalen i studien har använt riktar sig primärt mot att kyla hjärnan. Det görs genom att man blandar en kylande flyktig vätska med syrgas som sprids i näshålan med hjälp av katetrar. På så sätt kyls först omkringliggande vävnad snabbt ner, sedan hjärnan, och därefter resten av kroppen. Det är en bättre metod än den vanligt använda, där kall vätska istället sprutas in i blodet, något som kan belasta patienternas hjärtan och öka risken för nya hjärtstopp.

När kan nya metoden bli standard hos ambulanspersonalen i Sverige?
- De internationella riktlinjerna för hjärtstoppsvård uppdateras nästa år. Vi både hoppas och tror att de här resultaten kommer påverka dess innehåll. Först därefter kan det bli aktuellt att införa metoden på bredare front.

Mer information

Akil Awad är kardiolog på Södersjukhuset och doktorand på Centrum för Hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet. Studien har gjorts tillsammans med forskarkollegor vid Centrum för Hjärtstoppsforskning och internationella forskare, med Sös kardiolog Per Nordberg som huvudprövare. Den nya studien är en substudie till den randomiserade europeiska multicenterstudien PRINCESS som har drivits av forskare på kardiologen på Södersjukhuset.

Läs den vetenskapliga artikeln här: https://link.springer.com/article/10.1007/s00134-020-06024-3

Fotograf ingångsbilden: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös