Hoppa till huvudinnehållet

Forskning - en karriärväg för barnmorskor

Joanna Tingström står i ett kontorsrum. I bakgrunden en yngre kvinna som sitter framför en datorskärm.
Sedan ett och ett halvt år tillbaka har Södersjukhuset en egen universitetsbarnmorska: Joanna Tingström. Hon har lång erfarenhet av både forskning och kliniskt arbete och ska tillsammans med sina kollegor lyfta den vårdvetenskapliga forskningen på Södersjukhusets kvinnoklinik.

- Jag ska vara med och sprida kunskap om att omvårdnad är en egen vetenskap och något man kan ägna sig åt här på Sös. Det är viktigt att mina kollegor får upp ögonen för hur de kan använda forskning på det sätt som de vill. Jag vill också visa att forskning och den akademiska vägen kan vara en karriärväg för barnmorskor.

Rollen som universitetsbarnmorska kom till som ett resultat av arbetet med Region Stockholms kompetensstege för sjuksköterskor och barnmorskor. Joanna Tingström befinner sig på steg 7 och har som uppgift att hjälpa andra medarbetare som vill att ta sig vidare inom sin profession. Ett sätt att göra det är att ägna sig åt vetenskap – i mindre eller större skala.

- Det kan handla om att söka evidensbaserade svar på en fråga som dyker upp, att skriva en artikel eller att själv delta i eller driva ett forskningsprojekt. Det finns möjlighet till många olika saker, säger Joanna Tingström.

Handleder studenter

Detta gör hon genom att på olika sätt vägleda barnmorskor eller andra kollegor inom det vetenskapliga fältet. Som handledare till master- och magisterstudenter samt doktorander kan hon hjälpa dem som vill ägna sig åt forskning samtidigt som de arbetar inom vården.

När forskning kan bedrivas på plats, i samklang med det kliniska arbetet, finns det stora möjligheter att upptäcka och svara på frågor som är relevanta i verksamheten. Det ökar också möjligheten för de anställda att utvecklas på sin arbetsplats – något som förhoppningsvis ökar intresset för att söka sig till och stanna kvar på Sös.

- Genom åren har ju barnmorskor disputerat men sedan lämnat det kliniska arbetet för akademin. Där har de fått tid att utöva sina nya färdigheter och intressen, som att handleda studenter och undervisa, men framför allt att fortsätta med sin forskning. Men man vill ha akademiskt skolade barnmorskor i vården – så mitt mål är att skapa möjligheter för dem att forska samtidigt som de jobbar inom den kliniska verksamheten.

Utvecklade utbildning i Bangladesh

Joanna Tingström kombinerar själv flera olika roller samtidigt. Jobbet som universitetsbarnmorska på Södersjukhuset innebär både klinisk och administrativ tjänstgöring, och vid sidan av detta är hon också forskare vid Karolinska Institutet. Med över 25 års erfarenhet inom yrket har hon arbetat inom mödravård, förlossning, eftervård och på ungdomsmottagning. Hon har tjänstgjort för FN (UNFPA, FN:s befolkningsfond) i Bangladesh där hon arbetat med att utveckla och säkerställa barnmorskeutbildningen i hela landet.

2013 lade hon fram sin doktorsavhandling och disputerade på enheten för Experimentell reumatologi vid Karolinska institutet. Hennes avhandling handlade om bemötandet och omhändertagandet av gravida kvinnor med tecken på någon form av reumatisk diagnos vilket kan innebära en risk för hjärtpåverkan - hjärtblock - hos det väntade barnet.

- Jag intervjuade deltagarna om hur de hade blivit omhändertagna – hur de hade känt, vad de hade behövt istället, hur de hade det idag. Intervjuerna var en del av en större studie som ledde till att man ändrade på omhändertagandet av de här familjerna.

Omvårdnad måste ske på vetenskaplig grund

Och detta är någonting Joanna Tingström vill framhålla. Hur viktig omvårdnadsforskningen är, att inte bara det strikt medicinska ska stå i fokus, utan att även bemötandet, omvårdnaden och omhändertagandet måste ske på en vetenskaplig grund. Själva forskningsfältet behöver också lyftas och synliggöras tycker hon.

- Idag är omvårdnad en egen vetenskap. Då är patienten i fokus på ett annat sätt, inte bara vad som händer i kroppen. Det handlar om hur det känns när vi gör en viss behandling, hur personen mår och vad den tycker om det som händer. Det kan upplevas som lite luddigt och vi har en ganska lång väg till att få det på kartan. Det är det som är min uppgift. Att få barnmorskor att få upp ögonen för omvårdnadsforskning – vad de är och hur de kan använda det.

Foto: Johan Adelgren, fotogruppen Sös