Hoppa till huvudinnehållet

Södersjukhusets Kvinnoklinik minskar förbrukningen av plastmaterial

Ett ton plast rakt ner i soptunnan. Så mycket blir det om man tar de 47 000 plastspekulum som används på Södersjukhusets Kvinnoklinik varje år. Nu har Södersjukhusets gynmottagning gått över till flergångsspekulum av metall – ett lyft för såväl klimatet som vårdhygienen. Möt Mira Rehal, ST-läkare på Kvinnokliniken, som drivit projektet.

Mira Rehal jobbar som ST-läkare på Kvinnokliniken. Inom gynekologi och förlossning används mycket engångsmaterial som slängs och bränns efter användning. För något år sedan började en ny kollega på kliniken som tidigare arbetat i Göteborg. Hon reagerade på att Södersjukhuset använde engångsinstrument i plast istället för flergångsinstrument vid gynekologiska undersökningar.

Tillbaka till framtiden: metallspekulumets återkomst

Ett frö var sått: kunde man styra om skutan och skippa plasten? Först undersökte Mira Rehal om man kunde återanvända plasten. Men det visade sig att det inte var görbart på grund av biologisk kontaminering.

– Jag tänkte: hur kan det vara möjligt att vi mitt under en rådande klimatkris slänger all den här plasten direkt i soporna? Det blir totalt närmare ett ton plast om året, bara för Södersjukhuset. Så då lyfte jag frågan om vi inte kan gå tillbaka till metallspekulum, med stöd från min chef Marion Ek, berättar Mira Rehal.

Mira Rehal valde att bygga sitt ST-förbättringsarbete kring detta, och började hösten 2019 nysta i frågan. Flergångsspekulum i metall hade tidigare använts på Södersjukhuset, men byttes ut cirka 15–20 år tidigare i samband med att engångsinstrument introducerades. Skulle det gå att byta tillbaka till flergångsinstrument utan att det i alltför stor utsträckning påverkade personalens arbetsmiljö, undersökarens precision och patientens upplevelse av undersökningen?

ST-förbättringsarebete med Mira Rehal_0066.jpg
Mira Rehal, ST-läkare

Studiebesök och vårdhygienskontroll

Som ett första steg fick några av de sjuksköterskor som jobbar på Södersjukhusets gynmottagning åka till Sahlgrenska i Göteborg för att se hur de gör där för att hantera flergångsspekulum: Hur de ska diskas, torkas och förvaras, och logistiken kring hanteringen och förvaring.

Projektet hade även kontakt med Vårdhygien då det är ett krav för att säkra att vårdhygienen är tillräckligt god. Det visade sig att om metallspekulumen diskas och hanteras på rätt sätt håller de en högre renhetsgrad än plastinstrumenten. Att man kunde använda de egna diskmaskinerna innebar att steriltvätt inte behövdes, vilket gör att man slipper de utsläpp av kemikalier och plastförpackningar som steriltvätt medför.

– Att det visade sig vara bättre ur vårdhygiensynpunkt var ytterligare en vinst, utöver klimataspekten. En annan vinst är det faktum att vi faktiskt spar pengar eftersom vi inte behöver köpa in nya plastspekulum, berättar Mira Rehal.

Hur har reaktionerna varit?

Enligt Mira Rehal har mottagandet varit mestadels positivt. Läkarna som undersökt patienterna har ombetts vara lyhörda för vad patienten tycker – upplevs metallspekulumen som kalla, mer smärtsamma jämfört med plastspekulumen?

– Vi har fått få negativa reaktioner från patienterna, de flesta märker ingen skillnad.

ST-förbättringsarebete med Mira Rehal_0021.jpg

Metallspekulum- och depressor

För medarbetarna har introduktionen av metallspekulum inneburit en ny arbetsuppgift. Till skillnad från plastspekulum, som bara slängs, kräver dessa disk och hantering. Det har upplevts som mer arbetskrävande, men med tanke på nyttan för klimatet är detta ändå ett helt nödvändigt steg att ta, menar Mira Rehal.

– Personalen på gynmottagningen har verkligen gjort ett fantastiskt jobb, det är de som gjorde detta möjligt!

Finansiering av projektet

Projektet underlättades tack vare ett anslag från Naturvårdsverket, som hade utlyst projektpengar kring temat plast och mikroplast, så man kunde täcka projektets utgifter. De flesta som fick anslag jobbar med plastflöden på olika sätt, medan detta projekt var det enda som syftade till att komma bort från användningen av plast.

– Det här projektet hade drivits igenom ändå eftersom det ingick i mitt förbättringsarbete inom min ST-tjänst, och vi hade på två år tjänat in de pengar som motsvarar investeringen av flergånginstrumenten. Men tack vare projektpengar har vi kunnat jobba mer aktivt och snabbare, och fått pengar för att köpa in metallspekulum och depressorer. Vi har även köpt in metallådor för att hantera spekulumen efter användning av dem.

Vad mer kan göras?

För Mira Rehal har största vinsten med det här projektet varit möjligheten att sprida och inspirera andra att ta efter deras exempel. Hon har föreläst och informerat flera andra kliniker i Region Stockholm som nu planerar att sluta använda plastspekulum. Men även att projektet bidragit till att lyfta blicken, och inspirerat till att börja titta på vad mer som kan göras för att komma bort från användningen av engångsartiklar på sjukhuset.

– Sjukvården står för ca 25% av utsläppen av växthusgaser inom offentlig sektor. Vi har ett ansvar att minimera klimatpåverkan utan att det går ut över vårdens kvalitet. Det finns många studier och analyser som visar att flergångsartiklar oftast är betydligt mindre klimatbelastande än engångs, men ändå så använder vi plast för att det är mer bekvämt.

Engångskläder som används vid bl.a. operation, där man snabbt kommer upp i stora volymer, är ett område. Ett annat är de engångs-kit som används för att sy igen bristningar vid förlossning. Pincett, sax och nålförare som ingår återvinns förvisso, men har ändå en hög klimatbelastning jämfört med flergångsinstrument.

– Jag tänker att vi måste ju gå åt det här hållet. Vi återvinner idag bara en bråkdel av alla engångsartiklar, och jag tror att vi måste gå mer åt att återanvända. Så jag tänker att vi borde gå igenom varje operativ åtgärd, och se utifrån ett vårdhygienperspektiv vad varje ingrepp egentligen behöver, och slopa det som inte behövs.

Här finns det även mycket pengar att spara enligt Mira Rehal:

– Jag tror att det finns ett missförstånd om att det är billigare med engångsmaterial, då man i själva verket många gånger faktiskt kan spara pengar genom att gå över till material som kan återanvändas. Sammantaget blir det en vinstsituation på många plan: för klimatet, för vårdhygien och ekonomin.

Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös.

På bilden i toppen av artikeln ser vi, från vänster: vårdenhetschef Eneli Salomonsson, ST-läkare Mira Rehal, överläkare Marion Ek och undersköterska Eva Nordén.

FAKTA

Spekulum och depressorer

Används vid nästan varje gynekologisk undersökning för att möjliggöra undersökning av inre genitalia.

ST-läkare

ST-tjänstgöring är en förkortning som står för specialiseringstjänstgöring (ST) och är ett steg till att bli specialistläkare. Efter att allmäntjänstgöringen (AT) är slutförd arbetar du som legitimerad läkare och har då möjlighet att söka en ST-tjänst.

ST-förbättringsarbete 

Under specialisttjänstgöringen, ST, är det obligatoriskt att genomföra ett kvalitets- eller förbättringsarbete. I Socialstyrelsens föreskrifter om den nya ST-utbildningen inom Obstetrik och Gynekologi från 2008 står det så här:

”Den specialistkompetente läkaren skall ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinueligt systematsikt förbättringsarbete med betoning på helhetssyn, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten.” SOSFS 2008:17

Här är ett exempel på ett förbättringsprojekt som vann Södersjukhuset ST-pris för bästa förbättringsarbete förra året: Smärtpåse ger nöjdare patienter i snabbare flöde

 

Fotnot:

  • De senaste månaderna har flergångsinstrumenten inte kunnat användas då gynmottagningen är i tillfälliga lokaler, men bruket av flergångsspekulum kommer återupptas när man är åter i egna lokaler mot slutet av sommaren. 
  • Mira Rehals förbättringsarbete var ett av de nominerade bidragen till Region Stockholms miljöpris 2021.