För att webbplatsen ska fungera bra för dig och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den, använder vi kakor.
Om cookies
För att webbplatsen ska fungera bra för dig och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den, använder vi kakor.
Om cookies

Utredning vid arteriell TOS

Det görs olika utredningar för att fastställa arteriell TOS.

Fysisk undersökning

Fysisk undersökning av patienten med misstänkt arteriell TOS inriktas på att identifiera skador i arteria subklavia och bedöma omfattningen av cirkulationsnedsättning i handen.

Vid undersökningen tittar man efter följande:

  • Kalla och bleka fingrar med nedsatt känsel
  • Märkbart fördröjd kapillär återfyllnad
  • Nedsatt greppstyrka i handen på grund av smärta vid användning
  • Uttröttbarhet på grund av nedsatt blodflöde till armen, som kan vara mest uppenbar under manövrar med armen upplyft över huvudet
  • Tecken på emboli (proppar) till fingrar, såsom missfärgade fläckar på fingertopparna eller under naglarna
  • Sår på fingertopparna
  • Artärerna i armen undersöks genom att man jämför hur pulsen i olika kärlavsnitt känns jämfört med den friska sidan. Om man inte kan känna pulsen kan en handhållen dopplerpenna användas.

Blodtrycket mäts i båda armarna.

Halsen undersöks också noggrant och man känner efter hårda strukturer, som kan representera ett halsrevben.

Fysiologiska undersökningar

Ultraljudsundersökning (“Duplex”)

Ultraljudsundersökning av artärer i skulderområdet, armhåla samt överarm är en bra förstahandsundersökning för att fastställa arteriell TOS och bedöma förekomst av proppar i artärerna på underarmen samt värdera om blodflödet till armen och handen är nedsatt.

Fingertryck

Ibland mäts blodtrycket i enskilda fingrar med speciell utrustning.

Bilddiagnostik

Vid arteriell TOS behövs bilder av både skelettstrukturer och blodkärl. Vanliga röntgenbilder av halsen och bröstkorgen kan påvisa ett halsrevben eller ett missbildat första revbenets.

Kärlen avbildas genom att kontrastvätska ges som en injektion till blodomloppet, detta kallas kontrastförstärkt angiografi. Genom angiografi fås en detaljerad ”karta” över kärlträdet som visar omfattningen, platsen och karaktären av arteriella ocklusioner. Vidare ses kompression av arteria subclavia och om det bildats ett aneurysm.

Datortomografi med kärlavbildning (CT-angiografi)

Idag får vi all denna information om både kärl och skelett genom undersökning med datortomografi med kontrast. Artärer och relationen till revben och skelett kan avbildas med kontrastförstärkt skiktröntgen (CT). Denna undersökning ger detaljerade bilder som bekräftar diagnos och används även för att för att kunna planera behandling. I vissa fall kompletteras detta med kateterbaserad (transfemoral) arteriografi.

  • Senast granskad: 9 april 2025
För att kunna ge feedback behöver du tillåta kakor..